Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Zachris Topelius vid Runebergs sida. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Z a chr is Topelius vid Runebergs sida
Sin mest vittnesgille bedömare fann
dikten likväl i Runeberg, som våren 1859
vid en middagsbjudning hos professor Lille
hörde den avsjungas av en dubbelkvartett
studentsångare. Topelius berättar själv:
Han stod vid dörren i salen. Han hade icke
hört denna marsch sjungas förr.
Jag stod i hans närhet.
Har Du skrivit orden? frågade han.
Ja.
Varför låter du icke björneborgarna sjunga
själva?
Det kan endast Fänriken, svarade jag, träffad
av anmärkningens riktighet.
En redogörelse, i stort sett likartad med
denna — vilken anträffas i en uppsats
Topelius författat några år före sin död
(omtryckt i Samlade Skrifter XXIV) —har
skalden avgivit i ett muntligt samtal med
en yngre vän.1 Vid vartdera tillfället
uttalade han sin glädje över att hans egna ord
blivit glömda och ersatts av Runebergs
så mycket mäktigare text. Mot detta finnes
naturligtvis ingenting att invända. Men
jag vill gärna tillägga någonting som
Topelius i sin anspråkslöshet försummat att
omnämna, och som man inhämtar ur
Runebergs brev till Beskow: det nämligen
att Runeberg ursprungligen haft för avsikt
att med Topelius’ medgivande låna hans
ord till den gamla marschen för den andra
samlingen av Fänrik Ståls Sägner.
Topelius’ referat av dialogen vid
professor Lilles salsdörr är ett typiskt prov
på hans sätt att levandegöra sina minnen
om Runeberg, och ur hans uppsatser och
anteckningar kunde många likartade
exempel bli anförda. Det är nog att i
förbigående hänvisa till några rader i de
Självbiografiska anteckningarna, där
Topelius ur minnet refererar innehållet av det
originella »trumslagartal» med vilket
Runeberg den 6 juni 1860 hyllade Gustav Mont-
1 Jfr Ernst Lagus’ uppsats Björneborgarnes
marsch i Johan Ludvig Runebergs
hundraårsminne. 1904, ss. 306—307.
Zacharias T op elius. Akvarell av
K as c henr euter. 1845.
gomery, samt till uppsatsen Runeberg och
Almquist, i vilken Topelius anför några
kärnord av Runeberg. Referatet av
trum-slagartalet är märkligt, dels därför att det
kan jämföras med Topelius’ egen
hyllningsdikt till Montgomery från den 9 juni
1860, dels därför att Hjalmar Procopé ur
detsamma har hämtat uppslaget till sin
förträffliga dikt En runebergsk natt.
Uppsatsen om Runeberg och Almquist åter är
märklig därför att vad Runeberg sagt om
den av honom så beundrade Törnrosskalden
ofta citeras i Almquistlitteraturen utan att
man gör sig reda för att det är Topelius
vi ha att tacka för att orden blivit
bevarade. Topelius har vidare varmt och
livfullt beskrivit de glada
Runebergshyllningarna vid skaldens silverbröllop, och
han har, med vännens och den forne
elevens gripenhet, skildrat den slagbrutne
489
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
