Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ord. Av Rolf Nordenstreng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rolf Nordenstreng
skulle ställa alltför stora krav på hjärnan
att kvista ut meningen med dem; ty
främmande ord förstår Medelsvensson blixtsnabbt.
När detta skrivs, läste jag nyss i ett
meddelande från T. T. att ett engelskt-polskt
avtal hade paraferats. Ingen förklaring av
ordet! Ensam måtte jag vara om att inte
kunna komma underfund med vad det
innebär, eftersom ingen har vänt sig till den
utmärkta byrån för spridning av utlandsnytt
och frågat. Varken The Concise Oxford
Dictionary eller ett latinskt och ett grekiskt
lexikon kunde skingra mörkret under mitt
hjärnskålstak; det gav mig åtminstone en
liten tröst, att inte heller dessa strålkastare
spridde något ljus över uttrycket. — Och
nu kör svenska affärsmän med det
franskengelska service (hur uttalas det på s. k.
svenska?). Det har föreslagits att i stället
säga kundtjänst — inte illa —- och detta har
i någon liten mån börjat nyttjas, men service
rår ännu. Jag tror att det vore bättre, då
meningen ju är att firman står till tjänst,
att man bildade ett substantiv tilltjänst; det
vore lätt att förstå. — Jag har i annonser
sett det lilla näpna ordet economiser, med
den söta pluralen economisrar — tänk så
mycket ädlare och vigare än ett tarvligt
svenskt sparare!
Varför törs inte »modern» teknisk »svenska»
vara svensk?
Jo, därför att hos de lärda och halv- eller
hundradelslärda ännu sitter kvar den gamla
sidvördnaden för lingua vernacula, det
inhemska språket — fast få av dem kan tala
och skriva Cæsars och Ciceros tungomål, så
mycket mindre då Aiskhylos’ och Platons.
Men
Ney, min Hercule, ney, en sådan är olärd,
fast honom flödde latin öfwer öronen ned
uppå skägget,
ropar jag med Stiernhielm.
Thetta iagh säger derföre, at iag weet
wårt måål aff oss sielfwom inföddom
wan-wyrdas och förachtas för dess släthet och
fattigdoms skull (så säye wij) —■ ånyo talar
jag med Stiernhielms ord. ■— Orsaken ther
til hafwer iagh funnet at thet gamble målet
är nederlagt och kommet i förgätenhet —
ja, i så tiock förgätenheet, at nästan ingen
mehr fins, som thet förstår; thet doch är
fult aff allehanda märckelige betydande ord
och ordasätt, hwilke alle eller mästendels
kunna optagas, förnyas och så maakliga föras
i bruk igen, hwilket icke allenast skulle göra
wårt måål flödigt och rijkt, uthan och liuft,
fagert och prydeligt. Och thetta hafwer nu
warit mitt förnämste måål och vpsåt i thetta
wärket.
Visserligen har vi numera rätt gott om
män och t. o. m. kvinnor som förstår thet
gamble målet — men de gör sällan bruk av
denna sin kunskap, utan den ligger infrusen
hos dem. Tänk, om bara ett tjog av dem
tinade upp sitt vetande och lät det flöda ut
i böcker, tidningar och radio — jag vill lova
att det då skulle bli sprätt på språket! Men
de är förhäxade av halvgamla trollformler,
så att t. o. m. de som inser att någonting
borde göras i saken inte kan komma sig för.
Gustaf Cederschiöld var ett undantag, men
han stod ensam och hade därför ingen
framgång. Elof Hellquist, utan tvivel en av de
yppersta språkforskare Sverige har egt, var
tyvärr också infrusen: »Språkutvecklingen går
i riktning mot skapande av nya
sammansättningar till förfång för de äldre
avled-ningarna, av vilka f. ö. somliga blivit
obrukbara på grund av de efter hand försiggångna
ljudskiftena. -— –-Där icke
sammansättningar ersatt de äldre avledningarna, ha i
många fall i stället de gamla orden utbytts
mot längre bildningar av samma stam, t. ex.
–köpare ~ fsv. köpe–förblinda ~
fsv. blinda–. Genom dessa utbyten har
vårt språk utan tvivel mist mycket av sitt
kärnfulla och kraftiga kynne. Åtskilliga döda
ord skulle dock nog kunna återupplivas i
riksspråket, och särskilt sådana, som knyta
sig till ord, som ännu kvarleva i
bygdemålen», säger han så iskallt, att det går
frossbrytningar över läsarens rygg.
(»Ordbildning» i Svensk Etymologisk Ordbok ss.
LVIII—LIX). Skulle kunna! Och likväl
gjorde han ingenting för att sprida nytt och
väcka gammalt liv i språket — han, som
ändå var en verklig språkkonstnär, en fin
och formsäker översättare av främmande
lyrik. Också du, Brutus!
Svenskan är tyvärr inget idealspråk. Inte
nog med att man på svenska når bara en
sorgligt trång läsekrets, det är också mycket
tungt och tröttsamt att skriva vårt
modersmål skapligt: man måste hela tiden föra
ett förbittrat krig mot Chur-Fyrstliga
Sachsiska Cantzelliet, som ännu går omkring och
spökar där — varje stund måste man vara
redo att kasta krafthammaren mot detta
trilskna troll, som alltid lurar och listar sig
inpå en. Dessutom är det ofta svårt att ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
