Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Kungligt duktyg från »Flors manufactorie» i Hälsingland. Av Elisabeth Thorman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elisabeth Thorman
Servett, »Sweriges Wapm,
tillhörande Adolf Fredriks
kröningsduktyg.
Tillhör friherrinnan Barbro von Otter,
f. Leijonhufvud, Stockholm.
en vara för de kungliga husen och de dem
närmast stående.
En import av damastduktyg, utan tvivel
från början rätt betydande och senare starkt
stegrad, torde, vad vårt land vidkommer,
ha tagit sin början redan under det senaste
1500-talet. Den hittills kända tidigast daterade
duken i svensk ägo bär inbroderat årtalet 1615.1
Inköpen för hovet i Stockholm äro redan
under 1620-talet betydande. För Gustav
Adolfs bröllopshögtid den 25 november 1620
har man valt duktyg med mönstret
»förströdde blommor» (»gestroyde Bloem»), av
holländarna själva högt skattat. Rika
figur-vävda duktyg av samma ursprung tillhöra
även detta års import för den kungliga
fatburen i Stockholm; »Tygemestaren» Anthoni
Monier levererar duktyg med Orfeus’ och
Daniels historia, och följande år riktas
fatburen ytterligare med duktyg, i vilket ingå
Josefs historia, »belooftes Land» (det
»förlovade landet»), jakt, framställningen av Troja
o. s. v., detta för att endast nämna de allra
tidigaste förvärven. Utan någon som helst
medtävlare, skulle Holland ännu under
1 Katalogen för damastutställningen i Malmö
1932, nr 7.
några årtionden frambringa tidens mest
utsökta duktyg, och stockholmska handelshus
med vidsträckta förbindelser försummade
aldrig att införskaffa detsamma. Då Sachsen
snart nog tar ledningen och ett fortfarande
utsökt, men mera modernt präglat duktyg
utgår från dess stora manufakturer, har detta
fortfarande varit en vara, som i vårt land
tilldrog sig tillbörligt och utomordentligt
stort uppmärksammande och uppskattande.
I sällsam grad förfinat och utsökt skulle,
under ett följande sekel, detta sachsiska
duktyg innebära en fara och ett hinder för en
begynnande svensk produktion. Det var,
också för den mest kräsna och exklusiva
publik, oemotståndligt, det ägde därtill den
bouquet av utländskt, som alltid har
förtrollat och förvirrat svensk publik.
Förhoppningar, som knötos till våra svenska
manufakturer och verkstäder, där damastduktyg
samtidigt vävdes, skulle tyvärr i hög grad
svikas; samtliga 1700-talets företag av denna
art skulle hos oss fortgå under stora
svårigheter, medan alltjämt det utsökta sachsiska
duktyget flödade in över vårt land. På denna
import tar man ej miste; i förvånande rikliga
mängder förefinnes ännu detta två sekel
gamla — och alltjämt bedårande — duktyg.
Osvikligt kommer det till synes och gör sig
brett och gällande vid varje utställning av
denna ädla och egenartade vävnad.
Jämförd med Sachsens stora manufakturer,
vilkas vad man ville kalla världshandel och
världsrykte skänkte alla ekonomiska
möjligheter att såväl tekniskt som konstnärligt
höja denna vara till fulländning, skulle
möjligen, för andra ögon än svenska, vår tidigaste
manufaktur för damastduktyg te sig blygsam
och anspråkslös. Ingen uppfattning kunde
dock vara mera felaktig. Man gick hos oss
till verket efter långt och moget övervägande;
man valde en välbelägen ort, Flors by i Mo
socken i Hälsingland, där rikligaste
tillgång fanns till vårt lands yppersta lin, det
från Hälsingland och Ångermanland. Den
vara man åstadkom har tydligen från första
början varit en ypperlig, förnäm, dyrbar och
även förhållandevis uppskattad vara,
beroende, det måste erkännas, i första hand och
under den första tiden på kunnig och skicklig
utländsk arbetskraft. Den engelskfödde förste
direktören, Stephen Bennet, lyckades genom
oavlåtligt bemödande föra spånaden till en
mycket hög nivå; den förste föreståndaren
för »Linne-Damask Wäfweriet» och tillika
562
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
