Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Sju dikter och fyra diktare. Av Olof Lagercrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Lagercrantz
tidsanda och det egna hjärtats groddkraft i
gemenskap springer dikten fram.
Bland andra dikter som man särskilt vill
framhålla är minnesdikten till Agnes von
Krusenstjerna, Requiem för drunknade,
Ro-binsonad, Ändlös är du och Klimat. Dikten
Skymning lyder:
Blåa skymning, då från dagens ok
vi av dunkla händer mjukt befrias,
alltid var du i ditt tunna dok
oss en medlidsam och mild Messias!
Räck oss nu en Ariadnetråd
här i labyrintens hets och feber!
Sänk din självförglömmelse av nåd
över skrävlare och snobb och streber!
I en timme, tom på avgrundsljud,
låt oss stegen mot din sanning ställa:
hän mot något som må nämnas Gud
eller hemland eller rot och källa.
En utomordentligt fin dikt i fläckfri form!
Koncentrerad, fast och glänsande som av
metall. Den handlar om ungefär detsamma
som »Midnattsmusik», om skymningens frid
efter dagens hets och ok, om Ariadnetråden
i labyrinten, om det som är en ton av frid och
vars namn ingen vet. Dikten är kanske inte
så lidelsefull som den förra men den är renare
och klarare. Den ger ett förträffligt uttryck
åt den edfeltska grundupplevelsen: ett
labyrin-tiskt, hopplöst, meningslöst virrvarr, den
moderna människans ensamma, från Gud och
tradition avklippta liv, och så plötsligt en
Ariadnetråd i handen, som man inte vet
varifrån den kommer, bara att den finns där
och att den skänker tillit och frid. Skrävlarna
och snobbarna och strebrarna är på sätt och
vis mera verkningsfulla symboler än krigarna
och fångarna i »Midnattsmusik», ty de förra
är tidlösa och eviga och ger inte associationer
till dagens situation. De uttrycker bättre den
ångest som det innebär bara det att vara
människa och vilja ljus. »Skymning» är mera
rent och klart en tidlös dikt, liksom dess
författare är tidlös. Vad han fått på sin lott att
skildra är allt livs, all andes födslovånda.
Den våndan påverkas ej av att vi just nu
tycker det är ovanligt besvärligt i tillvaron.
Den är sig lik under alla tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
