Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ibiza. Av Hugo Steiner-Prag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ibiza
smakande likör och alla liasardspelarna
lämnade de lockande sockervarorna.
Nyfiken följde jag efter, över fälten närmade
sig ett underligt tåg: fyra män buro en
enkel träkista, en präst åtföljd av
kyrkotjänare gick efter den. Tåget svängde in på
kyrkogården, som låg vid sidan av kyrkan,
jag hade inte sett den förut då den var
omgiven av en hög mur. Det var en
överraskande anblick den erbjöd. Den var ingen
fridens och vilans ort. Den var dyster och
mycket vanvårdad, ben och skallar lågo
spridda runt, och hundarne sprungo mellan
gravarna. Man såg knappast några kors
och blott få gravkullar voro något så när
iståndsatta. Inga blommor funnos att se
och där växte blott några otuktade
cypresser. Kistan ställdes på marken, hastigt
avslutade prästen sina böner, och
dödgrävarna mödade sig utan synnerlig fart med
att gräva en grav i den förbrända hårda
jorden. Men arbetet tycktes tråka ut dem,
de avbröto det och vandrade bort till
krogen. Man såg inga sörjande i tåget, blott
likgiltiga människor som pratande,
skrattande och rökande stodo runt omkring. Då
prästen och dödgrävarna avlägsnat sig,
gick också mängden sin väg och den döde
lämnades kvar i sin kista ensam och
övergiven på kyrkogården. Flöjtens pipande,
trummans rassel och träskallran kunde åter
höras. Blott hundarna sprungo ännu
omkring, men även de sökte snart åter de
levandes sällskap, de som nu åto fläsk och
korvar. Då jag efter en timme tittade över
kyrkogårdsmuren, stod kistan alltjämt kvar
och dödgrävarna pratade högt och upprört
med varandra. Om de blevo färdiga med
sitt gravarbete den eftermiddagen kan jag
inte säga, ty jag lämnade festen, medan
pojkarna som alla druckit mycket likör och
vin sågo efter mig med giftiga blickar. Jag
åkte tillbaka till staden. Den pinsamma
anblick, som denna begravning erbjudit,
kunde jag inte på länge glömma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
