Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Nyaste drömforskning. Av Felix Mayer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Felix
Mayer
vända form av intensivt relationstänkande,
som renast uppenbarar sig i sömndrömmen.
När vi alltså utforska den lag enligt vilken
drömmen skapar, skänka vi ett viktigt
bidrag till insikten om människans skapande
väsen.
*
Dröm och språk.
I det föregående ha vi angivit de olikheter
som bestå mellan det logiska
vardagstänkandet och drömverkligheten. Det skall nu visas
varför den för oss välkända omvärlden
försvinner i sömndrömmen och ett överflöd av
flyktiga och växlande bilder träda i dess
ställe.
I sökandet efter drömstrukturens lagar
beträda vi ett nästan outforskat område. Den
moderna djuppsykologin (Freud, C. G. Jung)
tog sitt ursprung från studiet av den nervösa
människan och hennes behandling; därför såg
man blott till drömmarnas innehåll och
jämförde det med dagens skenbart därtill hörande
upplevelser. I vårt betraktelsesätt skall
drömmarnas innehåll lämnas åsido till förmån för
det strukturella elementet.
För att åskådliggöra vår forskning kan ett
uttalande av den franske författaren Flaubert
tjäna: »Les perles composent le collier; mais
c’est le fil qui fait le collier.» Pärlorna utgöra
väl halsbandet, men det är först snodden som
sammanhåller pärlorna till ett helt. Vi skola
alltså söka efter den osynliga tråd som radar
upp pärlorna bredvid varandra och anvisar
varje enskild pärla dess plats.
Var denna tråd är att finna, det springer i
dagen ur en för varje människa välbekant
iakttagelse. Kort före inslumrandet brukar
den trötta människans språk påfallande
förändras. Riktar man till henne i detta sömnen
närbelägna tillstånd en fråga, förstår hon dess
innebörd ännu tämligen väl, men de ord
varmed hon svarar äro otydliga liksom hos ett
litet barn, som ännu inte riktigt behärskar
språket; ofta upprepar hon också samma
stavelse i ett ord eller kommer inte fram med
svårare ljudförbindelser, stammar. Om en
sådan människa överhuvud lyckas bilda en sats,
så är den för det mesta oklar, ofta utan
mening. Den övertrötte är som en berusad, han
är sömndrucken, och hans tal är »lallande».
Ljudspråket, ut ifrån vars logik människan
tänker och handlar, blir — såsom lallandet
bevisar -—- skakat i sin maktställning genom
sömnens närhet. Å andra sidan visar
drömmen att tänkandet inte upphör under
sömnen, det skulle då vara i den drömlösa
sömnen. Vad är det för slags tänkande som träder
i stället för det språkliga, det som bildar
satser av ord, fäller värdeomdömen och skapar
sig en förnuftsmässig världsbild, som delvis
rent av kan fattas matematiskt?
Den vakna människa som saknar ord för
att meddela sina tankar söker ersätta bristen
genom starkare rörelser med sina lemmar,
framför allt händerna, det vill säga genom
åtbörder. Den som uppehåller sig i ett
främmande land, vars språk han inte känner, måste
göra sig förstådd genom åtbörder. Han visar
med handen på personer och saker, som han
menar, meddelar sina önskningar och frågor
genom beskrivande eller hänvisande gester.
Ofta blir emellertid hans åtbördsspråk också
missförstått, och det kommer till obehagliga
eller löjliga situationer, om vilka den resande
sedan berättar. De dövstummas åtbördsspråk
kan inte upptagas till jämförelse, ty här
meddelas signaler vilka redan äro kända för
vederbörande parter.
Åtbördsspråket, varmed redan forskare av
Darwins och W. Wundts rang ingående
sysselsatt sig, gjordes till föremål för den första
experimenteli-psykologiska undersökningen
vid professor David Katz’ psykologiska
institut (förut i Rostock, nu i Stockholm) genom
en gradualavhandling.1 Den ligger till grund
för mina studier. Jag skall i det följande
referera något ur det värdefulla arbetet, men
jag tillfogar åtskilligt av vikt, som först kunde
bli uppenbart för drömforskaren.2
De experimentella undersökningarna
till-gingo så att försöksledaren företog sig att
uteslutande med åtbörder meddela bestämda
upplevelser, omdömen, känslointryck för en
liten krets personer, vilka voro förtrogna med
hans talspråk.
En enkel påståendesats, till exempel »Jag
har två ben», som meddelades genom att peka
med fingret på sig själv, sedan på vart och ett
av benen och slutligen genom att sträcka upp
1 Untersuchungen tiber die Gebärde-Sprache.
Bei-träge zur Psychologie der Sprache.
Inaugural-Disser-tation von Otto Witte. Publicerad i Zeitschrift für
Psychologie (Verlag J. A. Barth, Leipzig) 1930. Bd.
116.
ä Felix Mayer : Die Struktur des Traumes.
Broschyr ur Acta Psychologica. Bd. III, Hàft. I. 1937.
(Martinus Nijhoff, Haag.) — La structure du réve.
Arch. de Psycholoeie. 1935. övers, av prof. Claparède,
Genève.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:08:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1942/0160.html
