Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Lundmark
sällsynthet bidrog härtill jämte det, att de
städse uppträdde plötsligt och oväntat.
Därigenom föreföllo de ej vara inordnade i det
stora lagbundna natursammanhanget. Vidare
hade kometerna ofta ett högst egendomligt
utseende. För den uppjagade fantasien kunde
de därför uppfattas såsom svärd, dolkar,
spöknippor, egendomliga varelser och vidunder,
ja, såsom hela krigshärar o. s. v. Dessutom
hade de en »vild och oret gång» över himlen,
i det de ibland vandrade i planeternas
huvudstråk, såväl i deras riktning som åt det
motsatta hållet, men ibland även flyttade sig i
vilken riktning som helst över himlen och
således ej voro bundna vid planeternas
stråkväg.
Till de orsaker, som ha nämnts om
anledningen till den fruktan man hyste för
kometerna måste även läggas växlingarna i deras
ljusstyrka och den stundom avsevärda
hastighet, varmed de vandrade fram över himlen,
och den omständigheten, att deras färg ibland
kunde vara gulaktig samt någon gång t. o. m.
djupt röd.
Det skulle dröja länge, innan man tänkte
sig möjligheten att kometerna voro
himlakroppar. Inom den antika astronomien blev
Aristoteles’ åskådning den förhärskande.
Enligt denna voro kometerna från jorden
utsvettade dunster, som gingo upp i atmosfären
för att där tändas och förflyktigas. En märklig
opposition mot den aristoteliska
uppfattningen uttalas av Seneca, som menade att
kometerna ej voro några snabbt förstörbara
eldflammor, utan tvärtom »naturens eviga verk».
Liksom de övriga himlakropparna, menade
han, gå kometerna i bestämda banor och
kunna varken plötsligt uppstå eller förgås.
Anledningen till att man ej ännu kände
lagarna för deras gång var helt enkelt den, att vi
blott kunna se dessa kroppar när de stiga ned
till jorden från de höga himmelska regioner,
där de i allmänhet dväljas.
Under medeltiden utvecklas en alldeles
särskild kometastrologi, som skilde sig från den
allmänna främst i det hänseendet, att
kometernas gång och lysande ju ej kunde
förutbe-räknas. Men däremot ansåg man deras
betydelse vara fullt klar, och tog dem
genomgående som ett tecken på Guds vrede och en
indikation på, att den Högstes tålamod tagit
slut och att den värld som så länge syndat
på nåden nu skulle få sitt välförtjänta straff.
Kometastrologien lade särskilt an på att
förklara de olika kometernas särskilda betydelse.
Som det i allmänhet alltid någonstädes
inträffade olyckor eller prövningar, så var det
lätt få fram ett skenbart sammanhang mellan
kometernas framträdanden och de olyckor,
som ansågos följa i och med att en komet
blivit synlig. På detta sätt uppstodo
omfattande krönikor, där varje komet ställdes
upp mot dess förmenta telluriska följder. Det
skall gärna erkännas, att det även på den
vetenskapligt skolade läsaren verkar
bestickande, när man första gången ställes inför en
sammanställning om hur kometerna
framträtt i samband med betydande
personligheters död, med krig, med farsoter o. s. v.
Det var nog rätt naturligt, att man skulle
komma till den falska uppfattningen om
kometernas betydelse, eftersom dessa
fenomen ej voro inrangerade i det lagbundna
Kosmos. Man såg därför i dem ett medel för
Guds omedelbara ingripande genom
underverket.
Att skriva om kometernas kulturhistoriska
betydelse skulle innebära att författa ett
jätteverk, men ett verk, som utan tvivel skulle
visa sig äga ett betydande intresse.
Biblio-grafiskt och lärdomsmässigt vore det ej någon
lätt uppgift, ty ibland kunna de särskilda
småskrifter och traktater, som utgåvos fr. o.
m. boktryckerikonstens barndom och fram
till 1600-talets slut för varje mera betydande
komet gå upp till gott ett par hundra. Många
av dessa skrifter ge tämligen ointressanta
upprepningar av tidigare, men någon gång träffar
man även på en del mera originella och
viktiga bidrag.
Ett arbete, som åsyftade att visa vad
betydelse hårstjärnorna ha haft inom
kulturhistorien, skulle icke kunna inskränkas till
att behandla de antika och västerländska
kulturerna, utan temat måste även omfatta
Fjärran Österns, Babyloniens och Arabiens
kulturer. Därjämte måste en finkamning
företagas av den historiska och alldeles särskilt
den annalistiska litteraturen. En sådan blev
utförd av Alexandre Guy Pingré redan år
1783—84. Givetvis är dock denna utmärkta
framställning numera ganska föråldrad och
därför i starkt behov av en revision, så mycket
mera som många av de källor, som Pingré
åberopar, sedermera blivit utgivna i moderna
textkritiska upplagor. Den stora
sammanfattande framställningen om kometernas
betydelse för kulturhistorien är ännu icke
skriven, men en gång utförd bör den ha en
uppgift att fylla,
2T4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
