Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glimtar ur kometernas Kosmos
Hur uppfattningen om kometerna såsom
tecken på Guds missnöje och vrede funnits
hos andra folk än de europeiska och vida
tidigare än i den västerländska kristliga
kulturen framgår av Bibelns tvenne berättelser
(2 Sam. 24; i Krön. 21) om konung Davids
olyckliga folkräkningsföretag. Det »svärd»
som »Herrens ängel» höll utsträckt över
Jerusalem, under det en fruktansvärd
pestilentia hemsökte det olyckliga folket, kan ej
gärna referera till någon annan händelse än
framträdandet av en större svanskomet
samtidigt med det någon svår farsot härjat bland
Israels folk.
De olika olyckor en komet kunde medföra
sammanställdes ofta i mer eller mindre
välljudande verser. I ett svenskt arbete om
kometer heter det sålunda:
Alla cometer uppenbar,
Betydhe bedröffuelse och fahr.
Mång land och folck ödelagdt är
Genom roof, mord, swärd och krijgzhäär.
Både herrars och gement folcks dödh
Och eliest mycken annan nödh.
Ännu ey war någon comet,
Ther effter intet ondt är skedt,
Men altijdh ltrijgh, twedrächt och mord,
Dyr tidh, dödh, brand, ther effter spordt.
Det intryck en komet kunde göra under
medeltiden är vältaligt uttryckt i följande
vers, författad av en humanistisk lärd i
Strassburg, Joh. Herglott, i anledning av
framträdandet av 1456 års stora komet:
Huius nomen est cometa
cuius vaticinium
corda facit inquieta
Germanorum finium.
Non est Stella, nec planeta,
sed in exterminium
plebis sua tendit meta
summum per dominium.
Cuius homo nescit
pandere scrutinium.
Någon gång hände det dock, att det kanske
ej var så alldeles påtagligt, vilken olycka som
en viss komet förde med sig eller gav upphov
till. i en kometförteckning framhålles
sålunda, att »1688 framträdde en komet och
därpå följde i Westphalen en stor dödlighet
bland kattorna».
Man anordnade böner och processioner mot
kometerna samt präglade medaljer, som skulle
erbjuda skydd mot de olyckor, som kometerna
förde med sig. På ett gammalt träsnitt ser
man en smed i färd med att med tillhjälp av
en stor bälg släcka ut det ljus, som 1532 års
komet utsände! När 1680 års komet syntes
över Rom, lade enligt ett flertal samtida
författares vittnesbörd en »obefläckad» höna
»under mycket skriande» ett ägg, på vars
skal man såg en bild av kometen, en händelse
som med allt allvar diskuterades i de lärda
sällskapen i Paris. Många »sannfärdiga»
berättelser finnas även om vanskapade barn,
som blivit födda under någon komets
synlighet och visat kometbilder på huvudet eller
bålen etc.
I en skrift angående 1619 års komet
uttalar författaren, en varm tysk kristen,
följande fromma önskan: »att Gud måtte använda
de hotande krigsflammorna från vårt
fädernesland och i stället sända dem våra
arvfiender på halsen!»
Den store nydanaren Tycho Brahe
ådagalade, att kometerna voro himlakroppar och ej
atmosfäriska företeelser. Han visade, att 1577
års komet rörde sig på ett avstånd längre än
månens, och att kometen sålunda ej kunde
befinna sig i jordatmosfären. Trots att
kometerna alltså blivit inrangerade bland
himlakropparna, såg man dock långt in i den nyare
tiden alltfort i dem förebud om olyckor och
hemsökelser.
Framträdandet av den ovannämnda
storkometen av 1680 skulle komma att beteckna
en ny vändpunkt i fråga om uppfattningen
av kometernas natur. Kepler hade ej kunnat
bestämma kometbanornas allmänna form,
men Dörfel visade, att 1680 års komet rörde
sig i en parabel. Några år senare fastslog
Newton, att kometerna i kraft av den av
honom upptäckta allmänna gravitationslagen
måste röra sig antingen i slutna banor
(ellipser) eller i öppna banor (parabler eller
hyperbler). Halley bestämde banan för den efter
honom uppkallade kometen och fann, att dess
omloppstid var cirka 75 år, samt att den hade
iakttagits tre gånger förut. Halley beräknade
även banorna för några andra kometer, bland
dem 1680 års komet. Han identifierade denna
oriktigt med 1106 och 531 års samt med en
43 f. Kr. sedd komet. Detta föranledde
Whiston att sätta e£t tidigare framträdande
av sagda komet i sammanhang med
syndafloden och skapelsehistorien. Hur föga
välgrundade dessa idéer än i och för sig voro,
synas de likväl ha verksamt bidragit till
fram-alstrandet av vad man skulle kunna
benämna den nyare tidens kometfruktan,
nämligen farhågan att någon av de många
kometerna skulle kunna stöta samman med
jorden och måhända förstöra denna.
215
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
