Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut L u n d m a r k
Bild av 1664 års komet, belägen nära Omens stjärnbild och sedd
från Nürnberg.
Från British Museums samling av tyska ettbladstryck.
endast kunna äga något värde i samband med
statistisk behandling. Det är tydligt, att det
ej har varit ett rent astronomiskt intresse
från de kinesiska iakttagarnas sida, som
föranlett deras uppteckningar. Det har varit
ämbetsmannens-krönikörens behov att
sakligt omtala, vad som hände under en viss
period, och han har uppenbarligen arbetat i
statsastrologiens tjänst. Något begär att
utforska kometföreteelserna, att komma deras
orsaker på spåren eller att utleta möjliga
lagbundenheter i deras uppträdande har
tydligen icke förelegat.
Man har nog ofta, vilseledd av den skenbara
noggrannheten i de slutliga resultaten,
överskattat tillförlitligheten i de banor, som
beräknats för i Kina observerade kometer.
Detsamma gäller även uppgifterna om
svansstorleken, vilka äro angivna i ett mått, Tschi,
som av flera översättare godtyckligt
återgivits såsom svarande mot vinkelmåttet en
grad. Något annat än en föreställning om
de relativa fluktuationerna i svansens längd
kunna dessa uppgifter ej giva, men det är
vackert så.
De kinesiska iakttagelserna karakteriseras
bäst genom att omtala det förhållandet, att
observationstekniken i Kina ej undergick
någon egentlig utveckling under ett par
årtusenden. Kinesiska observationer av
kometer under 1700-talet äro anordnade på samma
sätt och lika summariska som de, som
bevarats från århundradena före vår
tideräknings början.
Den första komet, för vilken man har
kunnat tillnärmelsevis beräkna banan, var
synlig år 372 f. Kr. Den omnämnes med en
viss utförlighet i Aristoteles’ bok »Om
meteorologien». Berättelsen är mindre av intresse
för den framställning av Aristoteles’ kända
teori om kometerna såsom luftfenomen, som
ha uppkommit till följd av förtätade
jordut-dunstningars självantändning, än genom den
polemik, som den innehåller mot samtida
uppfattningar angående kometerna. Det är
nämligen tydligt av denna polemik, att flera av
Aristoteles’ samtida hade, om än delvis
intuitivt, kommit till tämligen riktiga
uppfattningar angående kometerna. Sålunda sägas
flera filosofer förmena, att kometerna äro
himlakroppar liksom planeterna, och att en
komet icke alltid utan endast tidvis har en
220
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
