Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärde häftet
- Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Glimtar ur kometernas Kosmos
Bild av 1680 års komet.
Frän British Museums samling av tyska ettbladstryck.
svans, samt att formandet av denna på något
sätt står i beroende av solen.
Enligt Ephoros delade kometen upp sig i
»tvenne stjärnor». Huruvida detta innebar
en sådan klyvning av själva kärnan, som
stundom iakttagits ifråga om senare kometer,
eller om det gäller ett fall av dubblering av
svansen, låter sig ej nu avgöra med någon
säkerhet.
Vad man ständigt får vara på sin vakt emot,
när det gäller historiska undersökningar om
kometerna, är att godtaga de påtagliga
överdrifter, som ofta karakterisera de äldsta
berättelserna. Detta gäller ej blott
beskrivningar av kometernas form utan även
uppgifterna om deras ljusstyrka och färg.
Uppenbar är t. ex. överdriften, när en av 1457 års
kometer omtalas såsom svart, varvid ordet
»niger» användes, då tydligen »obscurus» vore
det riktiga. Emellertid framgår det ändå av
en sådan överdrift, att det måste ha rört sig
om en komet, som trots sina stora
dimensioner ej har haft vare sig någon påfallande
kärna eller ljusstark svans.
*
Det mest utmärkande i kometernas yttre
är deras molnliknande struktur. Objekt med
sådant utseende böra bildas av från varandra
skilda fasta eller flytande partiklar, såsom
t. ex. moln av små vattenpartiklar eller rök
av kolpartiklar. Kometerna äro enormt ut-
sträckta kroppar, på samma gång som deras
materiemängd är mycket liten. Åtskilliga
försök ha gjorts att med olika metoder bestämma
deras materiemängder eller massor.
Resultaten äro dock ytterst osäkra, men så mycket
kan sägas, att i intet fall har något av de
säkra värdena utfallit större än det av
Hepper-ger erhållna för Bielas komet, som skulle ha
en massa 1/2400000 av jordens.
Det är från övriga förhållanden uppenbart,
att kometmassorna i hittills bekanta fall
måste vara mycket ringa. Många kometer ha
t. ex. närmat sig planeterna på sådant
avstånd, att deras banor blivit väsentligt
omformade på grund av attraktionens starka
ökning genom närmandet. I intet fall har
någon gravitationsinverkan kunnat spåras
från kometens sida vare sig på planeterna
själva eller deras drabanter. Dessutom har
man vid åtskilliga tillfällen iakttagit, hur
kometerna delat upp sig i flera delar. En sådan
sönderdelning orsakas av någon liten skillnad
i den dragningskraft solen eller en planet
utövar på kometens olika partier och visar, hur
ringa de krafter måste vara, som verka mellan
kometens egna delar. Lexells och Bielas
kometer passerade flera gånger så nära jorden,
att deras omloppstider ändrades väsentligt,
under det att jordens omloppstid ej ändrades
ens en sekund. Hade dessa kometers massa
uppgått till en hundratusendel av jordens,
skulle ändringen i årets längd blivit flera se-
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:08:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1942/0249.html
