Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Glimtar ur kometernas Kosmos. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Lundmark
Rordames komet enligt foto av E. E. B a r na r d pd Lickob servatoriet
den 13 juli 1893.
syre och den tredje av de tunga metallerna
järn och kvicksilver samt möjligen bly.
Spektralanalysen har visat förekomsten av
koloxid och även natrium i kometer av den
andra typen. I kometer med den tredje typens
svansar är metallernas förekomst, om ej
definitivt konstaterad, så i varje fall ytterst
sannolik. Däremot har man ej bestämt
konstaterat tillvaron av vätets linjer i kometernas
spektra. Det är i alla händelser möjligt, att
dessa linjer äro mycket svaga i kometernas
spektra, då ju detta element torde förefinnas
i jämförelsevis små kvantiteter i kometerna.
Bredichin, som år 1879 angivit järn och
natrium såsom teoretiskt möjliga ämnen i
kometsvansarna, fick uppleva den triumfen
att dessa ämnen för första gången upptäcktes
i spektra av kometerna 1882 I och 1882 II.
Utan att gå in på den svåra frågan om
huruvida det är fysikaliskt möjligt, att
kometsvansarna kunna bestå av idel åtskilda droppar
i rymden, behandlade K. Schwarzschild kort
därefter frågan om strålningstryckets
betydelse för uppkomsten av kometsvansarna. Då
strålningstrycket är proportionellt mot ytan,
men gravitationen mot volymen, och denna
senare minskas i mycket snabbare proportion
än ytan, i den mån som kropparnas
dimensioner bli mindre, skulle man sålunda kunna få
godtyckligt stora värden på den bortstötande
kraften. Men om nu droppens diameter är
mindre än ljusets våglängd, går ett stort antal
av ljusvågorna förbi droppen utan att ge
denna någon »stöt» eller impuls. Vid
ytterligare förminskning av droppens radie blir
strålningstrycket allt mindre i jämförelse med
attraktionen. Förhållandet mellan
strålningstrycket och attraktionen växer alltså icke
obegränsat, utan når ett maximibelopp för
droppar, som äro ungefär lika stora som ljusets
våglängd.
Några kometer i nyare tid ha haft svansar,
vilkas form antytt tillvaron av mycket starka
bortstötande krafter, och det synes
tvivelaktigt om strukturen hos dessa kometer skulle
kunna förklaras med tillhjälp av den
Bredi-chinska teorien. Den komet, vars svans visat
de största avvikelserna från de Bredichinska
typerna, åtminstone under vissa tider av sin
utveckling, är komet 1908 III (Morehouse).
Om densamma säger Barnard: »Den hade en
svans, olik varje annan förut iakttagen. Den
eleganta symmetrien var förstörd,
kometsvansen var bänd, vriden och böjd, och större
224
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
