Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Birgittinernas konst och den nordiska unionstanken. Av Andreas Lindblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birgittinernas konst
1429 ha misshandlat sin gemål som i
anledning därav tog sin tillflykt till Vadstena.
Vare därmed hur som helst, så kom hon i
varje fall dit för att dö, vilket inträffade
natten till trettondagen 1430. Hon begrovs
i klosterkyrkan varom den märkliga, genom
Johan III:s försorg förnyade gravhällen
bär vittne. Erik av Pommern bar namn
efter Sveriges nationalhelgon Erik den
helige (förvisso också efter de danska
konungarna med detta namn vilkas
arvtagare han kunde tänkas komma att bli).
Det var också till vår nationalhögtid
Eriksmässan som han likt en pilgrim vallfärdade
till Vadstena vid det ovannämnda besöket
1413. »Han kom med stor andakt», säger
tankeboken, »ty han kom till fots från
Skänninge ända hit.»
De tre nordiska landen hade lyckats
tillskapa sina tre manliga nationalhelgon
på 1000- och iioo-talet. Deras glorior
hade redan hunnit att något förblekna vid
den tidpunkt då Norden upplystes av en
ny, denna gång en kvinnas. Birgitta
Birgersdotter uppträdde i en tid, Magnus
Erikssons och Valdemar Atterdags, då
unionstanken låg i luften. Denna gång fick
helgonet inga konkurrenter i grannländerna.
Birgitta blir därför Nordens gemensamma
egendom även om hennes betydelse ur
folklig synpunkt endast kom att bli en
bråkdel av Sankt Olovs. Man bör icke
förbise att Birgitta kanoniseras blott några år
före Kalmarunionens tillkomst. Det är ett
intressant förhållande att medan Danmark
utövade det största politiska och
ekonomiska inflytandet i unionstidens Norden,
så kom den religiösa förnyelsen från Sverige.
Ett faktum som är ganska belysande för
vad Birgitta betytt i Danmark är att medan
vi i hennes hemland Sverige icke äger
någon enda större biografi över henne, så
har Danmark både den som för 80 år sedan
författades av Hammerich och den som
just nu håller på att publiceras av Johannes
Jørgensen.
■I
Vadstena klo sterky rka.
Det skulle vara lätt att dra fram
ytterligare historiska notiser som visar vad
bir-gittinerna och Vadstena kloster betytt för
att främja unionstanken och dess levande
underlag: känslan av kulturgemenskap i
Danmark, Sverige och Norge. Frågan
gäller nu emellertid närmast om även
birgit-tinerkonsten visar sig ha varit en kanal för
denna kulturgemenskap.
Att birgittinerarkitekturen är svensk och
att den har sin utgångspunkt i Vadstena
klosterkyrka bestrides av ingen. Om dess
inspirationskällor och skönhetsvärden har
däremot åsikterna varierat.
Enkelhet i plan, resning och material,
frihet från ornamentala detaljer, förkärlek
för geometriska former, kärvhet i uttryck
och monumentalitet i massan, högstämd,
vilande stillhet i interiörverkan — sådan är
birgittinerstilen. Se blott på kyrkgavlarnas
karakteristiska effekt! När man nalkas
ostfasaden i Vadstena erfar man riktigheten i
Anna-Lenah Elgströms ord att denna kyrka
är »en väldig tidernas klippa som Gud
tilllåtit en kvinnas svaga hand att kasta på
jordens låga mark». Teglet i Danmark möj-
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
