Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Et nordisk kunstnerlynne. Camilla Collett födt Wergeland. Av Signe Svanöe Petander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Camilla Collett.
Maleri fra 1840-aarene av J. Görbitz.
Et nordisk kunstner lynne
Camilla Collett födt JV er geland
Av Signe S vanöe Pet ander
m vi hadde fått se Camilla Collett
som helt ung, ville vi nok sist av alt
forbundet henne med ordet »kvinnesakskvinne».
Si bare om det er akkurat sånn man tenker
sig kvinnesaks-pionérer: En sped og grasiös
skikkelse med ubevisst ynde i alle
bevegel-ser, og svevende lett gang. Et friluftsbarn,
vant til å ferdes i ujevnt terreng, til å löpe
mer enn å gå. Men sky og innesluttet, vår
som mimosen. Diktere som skrev vers om
henne, kalte henne sylfide. En sylfide glir
forbi som et åndesyn, luftig, ujordisk.
Hun hadde store blå öyne som virket mörke,
djupe, under smale dunkelblonde bryn. De
fine trekk var klassisk skjönt utmeislet,
an-siktsovalen i mjuke konturer; friske tenner,
en hvit, fast hals. Og en hud så ren at selv
når den blusset, beholdt den det
gjennom-siktige — som klar vin. Håret var praktfullt
i sin rike fylde og glans. Det lokket sig i
bölgende blött fall, mörkeblondt, nærmest
gyllenbrunt.
Men denne skjönnhet kunne ikke ha
fengs-let oss i lengden, om den ikke hadde vært
gjennomlyst av ånd. Og det var fremfor alt
ansiktets uttrykk som var betagende,
uforglemmelig. Det hvilte i mildt alvor, i en
tanke-full, om sig selv ubevisst uskyld.
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
