- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioförsta årgången. 1942 /
321

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Från Stockholms teatrar. Av Sten af Geijerstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från Stockholms teatrar

för att karakterisera den insats, de gör.
Tonen är den råa hjärtlighet, som brukar vara
naturlig i ett kollektiv av män, även under
mindre primitiva förhållanden. Det gamla
avståndet mellan manskap och befäl har ute i
fält i ganska stor utsträckning kortats av,
och man har fått en ny anda av jämlikhet
och samarbete, till det yttre markerad av den
egaliserande moderna uniformstypen, m 39.
Om demokratin tagit sig uttryck i det
förändrade förhållandet mellan över- och
underordnad, lever den också i allmänhet i dessa
soldaters uppfattning om vad de skall försvara.
Visst gnatas det, med rätt och utan rätt, mot
befäl och annan överhet, och självfallet är
otåligheten stor under den långa
tjänstgöringen, men i allmänhet och i längden känner
de sig styrkta av att det är ett samägt
folkhem med hyggliga förhållanden, de har att
värna. Så säger åtminstone Gunnar Ahlström,
och hans röst blir aldrig tjock av
självbelåtenhet som hos folkhemmets officiella
talesmän.

Moraliskt betonar författaren utom
beredskapsviljan ett annat värde, vilket med sin
lågmälta röst har svårt att göra sig hört i
det stora världsoväsendet, nämligen vanlig
enkel hygglighet, och med sina erfarenheter
från militärlivet ger han oss den hugnesamma
försäkringen, att vi här i landet har detta
värde i behåll, även sedan påfrestningarna
blivit svåra nog.

Den dramatiska debutanten har själv varit
med vid just en sådan förläggning han
skildrar, och det är egentligen märkligt, att han,
med intryck och upplevelser så färska,
kunnat ge skildringen en form, som vida höjer
sig över det sceniska reportagets. Dramatik
i vanlig mening har han inte eftersträvat, och
det är frågan om det dramatiska ligger för
honom. De bägge intrigstumpar, han gripit
till (kärleksmotivet med flickan mellan de
bägge inkallade och historien om den av livet
illa bemötta Lindholm, som är på glid mot
det kriminella), är rätt valhänt behandlade.
Hans styrka är i gengäld, att scenerna från
truppens liv verkar så absolut naturliga och
trovärdiga. Därför har dessa tavlor i
skådespelsform av ett stycke svenskt nutidsliv det
levande livets puls mer än mycken perfekt
dramatik.

Alf Sjöbergs regi var utmärkt, som den
oftast är, när inga större psykologiska
djupsinnigheter behöver penetreras, och teatern gav
en uppvisning i sitt bästa ensemblespel.
Förär—Ord och Bild 51 :a årg.

Foto Almberg & Preinltz.

Hamlet. Dramatiska teatern.

Lars Hanson, Gunn Wdllgren.

nämliga enskilda insatser gjordes av herrar
Widgren, Sjöstrand, Löwenadler och teaterns
nya, användbara komiker och
karaktärsskådespelare Georg Funkquist, särskilt
Lö-wenadlers druliga och hjärtegoda bondesoldat
gjorde en glad, och några av teaterns yngsta
skötte sig så förträffligt, att man efter detta
kommer att leta efter deras namn på
rolllistan.

Om Beredskap visar Dramatens
konstnärliga kapacitet, när det gäller det moderna,
realistiska skådespelet, ger
Hamlet-iöreställ-ningen besked om att teatern numera inte,
och i synnerhet inte utan de Wahl och Tora
Teje, tycks ha träning och andliga resurser
för odlandet av det stora klassiska dramat.
Den försummade diktionen är påtalad så
ofta, att det känns genant att ta upp frågan,
men hur inbillar sig teatern, att den skall
kunna intressera en ny andra- och
tredjerads-publik för Shakespeare, när man till och med
på parkett har ytterst svårt att uppfatta
orden. I Shakespeare-lustspelen kunde regin,
mycket skickligt och fängslande, ersätta
ordverkan med upptåg och poetisk ögonfröjd,
men vad blir kvar av Hamlet, om inte orden

I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:08:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1942/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free