- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioförsta årgången. 1942 /
348

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En blick på norsk grafik. Av Torsten Svedfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torsten S v e d f e 11

men i slutet av förra året — som föranlett
denna artikel. Det är ingen stor, ingen
särskilt omfångsrik volym, men den har ändå
åtskilligt att ge såsom allmän orientering
i ämnet. Den utgör också en god och
lämplig grundval för ett vidare studium av
de norska grafikerna och deras verk, som
här behandlas i en koncentrerad, saklig, av
säkert kunnande och gott omdöme präglad
översikt. Författaren uppehåller sig
huvudsakligen vid grafikens utveckling i Norge
under 1900-talet, och hans förträffligt
illustrerade framställning kompletteras av
ett värdefullt register över samtida
norska konstnärer, som i större eller mindre
utsträckning utövat nämnda konst. Av
den grafiska konstens allmänna historia
fr. o. m. renässansen har Sinding-Larsen
därjämte givit några hastiga glimtar och
i annat sammanhang även ägnat
nutidsgrafiken i de nordiska grannländerna ett par
sidor. Slutligen har han — själv en
framstående utövare av grafikens konst — i ett
särskilt kapitel behandlat dess olika tekniker.

Liksom den moderna grafiken i de andra
nordiska länderna har också den norska
måst föra en seg och målmedveten kamp
för att hävda sin ställning i konkurrensen
med framför allt måleriet och vinna det
erkännande, den så väl förtjänar.
Grafiken, den på en gång mest demokratiska och
aristokratiska av konstarter, har ju sin
egen intima karaktär, verkar merendels
också med enklare och mer diskreta medel
än måleriet och förmår vanligen inte heller
så omedelbart fånga en större publiks
intresse. Ofta uppenbaras, som bekant,
dess speciella skönhetsvärden till fullo
först efter ett närmare, på de fina detaljerna
inriktat studium. — Detta kan väl i varje
fall ge en av de viktigare förklaringarna
till den askunge-ställning, som grafiken
— åtminstone här i Norden, där dyrkan
av färgen i så hög grad präglar
konstintresset — kommit att inta till de övriga
konstarterna.

Vad som inte minst frapperar en vid
studiet av Norges grafiska konst är
mångsidigheten i ämnesvalet, i motivens och
stämningarnas art, där traditionalism och
djärv experimentanda göra sig gällande i
rik omväxling. Rena landskaps- och
stadsbilder förekomma i legio; den norska
naturen har haft sina många hängivna
tolkare också på grafikens område, och
motiven de fångat erbjuda samma rika
variation som landet själv. Men även den nyare
arkitekturen i städerna, modernt arbetsliv
i fabriker och hamnar, Söderns brokiga
folkliv, religiösa och mytologiska ämnen
av olika art ha inspirerat till ofta
konstnärligt betydande verk. Och för
människoskildring av allahanda slag ha de noiska
konstnärerna visat ett levande,
ursprungligt intresse. Sin — i djupare mening —
nationella särprägel har denna konst
förvisso: den norska tonen klingar igenom
åtskilligt, kanske det mesta, som här
skapats. Vad man därtill som oftast fäster
sig vid i norska grafikers arbeten av både
äldre och nyare datum är den rent tekniska
skickligheten, hängivenheten åt själva
hantverket, strävan efter att till fullo behärska
uttrycksmedlen.

Flera av Munchs märkligaste grafiska
blad ha visserligen tillkommit tidigare på
90-talet, men annars kan grafiken som
självständig konst i Norge sägas börja på allvar
först omkring sekelskiftet, med Johan
Nordhagen och hans skola. Det var
närmare bestämt 1899 denne då 43-årige
konstnär blev utsedd till förste lärare i
den särskilda »raderklasse» vid Kunst- og
Håndværksskolen i Oslo, som öppnades
samma år, sedan stortinget beviljat ett
årligt anslag till ändamålet. I mer än 20
år ledde så Nordhagen, som själv
dessförinnan kompletterat sin utbildning hos
den berömde grafikern prof. Kæpping i
Berlin, nämnda skola och uppnådde
härunder de bästa resultat. Att han var
sällsynt väl skickad för denna krävande be-

348

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:08:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1942/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free