Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - En blick på norsk grafik. Av Torsten Svedfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En blick på norsk grafik
Borchgrevink, tidigare mest känd som
framstående illustratör (bl. a. av
Asbjørnsens Huldreeventyr). På sistone har han
emellertid också gett sig i kast med
träsnittet och i en serie fågelbilder visat
vilken teknisk säkerhet han redan uppnått
på detta område och vilket artistiskt
raffinemang han även här kan utveckla.
En mycket fantasirik konstnär, ursprunglig
och obunden i sitt uttryckssätt, är Rolf
Rude. I sina träsnittsfantasier kan han
emellanåt verka rätt förbryllande och även
något väl barock i stilen, men han väcker
i alla händelser ens intresse.
Till det mest egendomliga och
svårtillgängliga i norsk konst hör utan tvivel
Erik Harry Johannessens träsnitt (liksom
även hans målningar), där han i ofta
högst bisarra bilder ger uttryck åt sina
syner, fantasier och mardrömmar, sin
pressande ångest och heta skaparträngtan.
Här kan för en gångs skull beteckningen
surrealism verkligen vara på sin plats;
en av tid och rum mer oberoende konst
än hans torde man svårligen kunna
uppleta. — En plats helt för sig inom norsk
grafik intar även den lapske konstnären
John Savio (död 1937) med sina märkliga
skildringar i träsnitt av lapparnas liv på
Finnmarksvidden. Savio, som bedrev
studier både i Oslo och Paris, förmådde i sin
konst sammansmälta det ursprungliga och
primitiva i sina stamfränders bildvärld med
det, som han fann lämpligt i den moderna
konsten. »Det som gir den eiendommelige
spennvidde i Savios kunst, er møtet mellem
paleolittikum og moderne tid», skriver
Harry Fett i en studie över denne den mest
fängslande av samefolkets skildrare i bild.
»Han så stammens liv kontrastrikt og
skjebnebetonet, fornemmet noe av denne
store naturs visdom i sitt blod og noe av
fjellets styrke har han gitt til sin kunst.» —
Åtskilliga fler konstnärsnamn vore helt
visst värda att nämnas, men det får här
räcka med de redan anförda.
23—Ord och Bild, 5i:a årg.
Roar M athe son Bye. Fangen.
T orm ålsrader in g.
Inom den nyaste grafiken i Norge märker
man ganska tydligt en strävan till frigörelse
från naturalistisk uppfattning, en mer
ohämmad hängivelse åt den skapande
fantasin. De inre synerna,
själsupplevelserna ha ofta väsentligen fått ligga till
grund för de mer eller mindre
expressionistiska bildskapelser, den unga norska konsten
i tämligen rikt mått kan uppvisa. Känslan
för de rent dekorativa värdena kommer
också på olika sätt till uttryck i dessa
kompositioner. Man kunde här särskilt
nämna ett par namn — Harald Kihle och
Håkon Stenstadvold, vilka båda på
träsnittets område åstadkommit intressanta,
konstnärligt levande och verkningsfulla
saker. En annan mycket framstående
representant för de yngre grafikerna är Chrix
Dahl, som emellertid i sina starkt personligt
präglade etsningar och litografier visar
en mer realistisk uppfattning av motiven.
Av allt att döma bedrives för närvarande
ett både rikt och mångsidigt arbete inom
norsk grafik; allt fler unga konstnärliga
begåvningar synas också vilja pröva sina
krafter inom denna förnäma konstart.
Ännu vet väl ingen, när det kan bli möjligt
för oss att lära känna dessa den nya kons-
353
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
