Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Jordens delning. Efter Schiller. Översättning av Arvid Mörne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDENS DELNING
Efter SCHILLER
»Er vare jorden!» högljutt Zeus
förkunnar
ifrån sitt gudaberg i fjärran sikt.
»Er mänskor jag evärdligt henne unnar.
Men kom ihåg att dela broderligt!»
Allt, som har händer, skyndar till. Var
gamling,
var yngling, alla kappas med varann.
En junker går på jakt. Till
fruktuppsamling
på fältet ger sig av en åkermän.
En köpman späckar boden full med
balar.
Abboten väljer ädelt, gammalt vin.
Och kungen spärrar bro och väg och
talar:
»En tiondel av alltihop är min.»
När allt till delning gått, totalt
försenad,
från någon fjärran ort poeten kom.
Var fläck, som ögat såg, var
bortförlänad.
Vart ting en herre rådde om.
»Ve mig, skall jag förskjuten stå — på
sidan!
Din son, den trognaste, du intet ger!»
så brast han ut och föll med rop och
kvidan
för Jovis tron otröstlig ner.
»Om drömmens land till dröjsmål dig
förledde»,
föll guden in, »så sök ej sak med mig.»
»Var höll du till, när jordens delning
skedde?»
Poeten svarade: »Jag var hos dig.»
»Mitt öga hängde vid ditt anlet, tjusat,
mitt öra vid din himmels harmoni.
Förlåt en ande, som ditt ljus berusat,
att jordens liv gled blekt förbi!»
»Vad göra?» talar Zeus, »allt bortskänkt
mistas.
Höst, jakt och marknad hör ej mer
mig till.
Trår du att i min himmel hos mig
vistas,
så öppnas den närhelst du vill.»
ARVID MÖRNE.
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
