- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioförsta årgången. 1942 /
392

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Nationalmuseum genom hundrafemtio år. Av Folke Holmér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Folke Holme r

Carl Larsson i arbete med freskerna i Nationalmusei trapphall.
Medhjälparna Gustaf Fjaestad (t. v.) och italienaren Antonio Bellio pd den undre
ställningen. Foto 1896. Nationalmuseum.

lund — Fritz von Dardel har gjort en rolig
teckning av Boklund, då han övervakar
.skulpturöverflyttning till Nationalmuseum.
Boklund, som 1862—66 fungerat som Kongl.
Museums siste kamrerare, blev
konstavdel-ningens förste intendent 1866—80. Han
var också den, som i egenskap av
kommissarie hade det ansvarsfulla uppdraget att
ordna den stora nordiska konstutställning,
varmed Nationalmuseum invigdes den 15
juni 1866. Under vintern detta år och våren
1867 ordnades övervåningen under
Boklunds ledning för sitt egentliga ändamål. I
undervåningen härskade »historiska
avdelningen». Utom dessa två
huvudavdelningar inrymde museet länge
Livrustkammarens, Klädkammarens och
Trofésamlingens föremål.

Det skulle bliva för vidlyftigt att här

rekapitulera alla viktiga etapper i museets
utveckling under 1800-talets senare del.
Den intresserade hänvisas till litteraturen i
ämnet, främst den festskrift museets
tjänstemän utgåvo vid 100-årsjubileet 1894.
Minnesfirandet tog den gången fasta på
tidpunkten den 16 oktober 1794, den dag
då Kongl. Maj:t befallde, att Kongl.
Museum skulle förses med en inskriftstavla i
marmor, som förklarade dess tillkomst och
bestämmelse.

Nationalmusei krönika är i stor
utsträckning dess donatorers. På konstvännernas
axlar bäres en icke ringa del av
institutionens ekonomiska och andra bekymmer.
De ha då också som medagerande full rätt
att dela museets glädjeämnen och känna
tillfredsställelse över dess framgångar. Till
ett museum som organism hör ett fint

392

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:08:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1942/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free