Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Ricarda Huchs ungdomsminnen. Av Beatrice Zade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R i c a r d a H u c k s ungdoms m i n n e n
Av Beatrice Za ae
SS
■—y_JLNNU i dag gäller Ricarda Huch
som Tysklands största författarinna, ehuru
hennes läsekrets på senare år blivit betydligt
reducerad. Detta beror icke uteslutande på
den nya tidens inställning, utan till stor del
på Ricarda Huchs egen utveckling som
litterär personlighet.1
Så länge hon tillät sin penna att fritt
tolka en originell fantasis ingivelser, så
länge hon i händelsemättade romaner och
noveller lyfte sina läsare från vardagslivets
enahanda till en diktad värld av färg och
klang och skönhet, gingo hennes böcker ut i
jätteupplagor. Även sedan hon med stark
och medveten självkritik ställt sin diktning
på realitetens grund och helst valde sina
ämnen ur historien, fängslade hennes
romaner en större publik. Den i många länder,
bl. a. i Sverige, mycket uppmärksammade
boken »Der grosse Krieg in Deutschland»2,
av vilken första upplagan utkom 19x2,
förblev emellertid Ricarda Huchs sista större
diktverk. Med undantag av ett par band
lyrik och berättelsen »Der Fall Deruga» har
hon under det sist förflutna kvartsseklet
uteslutande utgivit filosofiska eller historiska
verk av strängt vetenskapligt innehåll. Denna
gren av hennes alsterrika författarskap är
utan tvivel den värdefullaste, men intresserar
naturligtvis icke den stora allmänheten.
Särskilt är detta fallet med de tre omfångsrika
arbeten författarinnan publicerat under
loppet av 1930-talet: »Alte und neue Gotter»
(1930), »Römisches Reich deutscher Nation»
(1934) och »Das Zeitalter der
Glaubens-spannung» (1937). Dessa böcker tillhöra helt
och hållet den politiska historieskrivningen,
hur subjektiva de än äro i fråga om
synpunkter och framställningssätt. Kritiken har
bedömt dem på ganska olika sätt, men
ingen förnekar, att Ricarda Huch just i detta
sitt gestaltande av det tyska folkets vikti-
1 Se bl. a. »Ricarda Huch, En modern
romantiker» av Beatrice Zade i Ord och Bild 1920, sid. 365—
378.
2 RrcARDA Huch: Frän forna ofredsdagar.
Historisk berättelse från trettioåriga krigets tid. 4 delar,
översättning av Hugo Hultenberg. Uppsala 1915—17.
gaste tidsskeden givit sammanfattningen av
sin storslagna och originella livsåskådning.
För närvarande är hon sysselsatt med
fortsättningen av sin historiska serie. Den skall
heta »Das Zeitalter des Absolutismus» och
behandlar Tysklands öden fram till år 1806,
tidpunkten för Napoleons övervälde.
Vid mitt besök hos henne våren 1939
visade mig Ricarda Huch en del av
manuskriptet till den nya boken, stora pappersark
fullskrivna med hennes nästan mikroskopiskt
fina och ytterst svårläsliga handskrift. Någon
skrivmaskin begagnar hon aldrig. Detta skall
bli hennes sista historiska verk, menade hon,
icke därför att hennes senare skrifter varit
föga efterfrågade på bokmarknaden, utan
emedan hon nu under loppet av nästan ett
halvt sekel »givit form åt alla sina tankar».
I själva verket bilda Ricarda Huchs
essayis-tiska verk, av vilka man egentligen riktigt
förstår det ena först vid läsningen av det
följande, en sorgfälligt uppbyggd pyramid,
vars tankeslutsten således blir den bok, som
nu väntas utkomma.
Ricarda Huch anser emellertid ännu icke
sitt livsverk vara avslutat. Sedan hon i
bortåt ett femtiotal mer eller mindre
omfattande skrifter dokumenterat sig som
lyriker, dramatiker, prosadiktare, forskare och
tänkare, ämnar hon på ålderdomen skriva
sina memoarer. Början har redan gjorts
med den lilla boken Frühling in der Schweiz
(Zurich 1938), en litterär pärla som äntligen
skänker författarinnans vänner och beundrare
en autentisk framställning av hennes
ungdomsår.
Det är betecknande för Ricarda Huch,
att den livets »vår» hon tagit till sin uppgift
att beskriva knappast omnämner hennes
barndom, uppfostran och första ungdom,
utan handlar om vad hon själv anser som
den verkliga upptakten till sitt
levnadsöde, nämligen studieåren.1 Hon var tjugutvå
1 En mycket utförlig skildring av Ricarda Huchs
härstamning, familj och föräldrahem föreligger
numera i verket »Ricarda Huch» av Else Hoppe,
Hamburg 1936.
415
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
