Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - In memoriam amici: Kārlis Zāle (6. XI. 1888—19. II. 1942). Av Francis Balodis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Francis B al o il i s
natten till den 17 juni 1940 skulle draga
oändligt mycket lidande över det lettiska
folket; död och tvångsdeportationer till
avlägsna och främmande ryska trakter
skulle rycka bort många av de bästa letterna
från deras hem, däribland också flera
konstnärer, såsom prorektorn vid
konstakademien professor R. Pelse, den
utomordentligt begåvade grafikern docent K.
Krauze och målaren, fornborgforskaren och
filosofen E. Brastins; många konstskatter
och konstminnesmärken i stad och land
skulle förintas genom plundring och eld:
man tänke blott på Peterskyrkan,
Schwarz-häupterhaus och rådhuset med dess
dyrbara bibliotek i Riga, på det lettiska
fri-hetsmonumentet i Rëzekne, gjutet i brons
av bildhuggaren K är Iis Jansons.
Och tunga ödesslag drabba det lettiska
folket ännu idag, som om det nu måste
böta för tiden 1918—1940, sin
självständighets tid, för heroismen under åren 1918—
1920 då den lettiska staten blev till, för det
stora kulturella och vetenskapliga
uppsvinget under åren 1920—1940 .. . Det
långvariga stora kriget i öster fordrar
alltjämt av Lettland oändliga offer av blod,
gods och egendom, och icke utan inverkan
av denna svåra tid har så mången brutits
ned och gått bort som ännu skulle kunnat
leva och arbeta. Så KÄrlis Zäle,
Lettlands störste bildhuggare, en av det lettiska
folkets dugligaste, genialaste söner.
Ursprungligen en fysiskt utomordentligt
kraftig natur — i sin tidiga ungdom hade
han till och med varit murargesäll — kom
Zäle efter att ha fått mogenhetsbetyg som
privatist och efter någon studietid i Kasanj
och Moskva (1908—15) till S:t Petersburg,
där han 1916 vann inträde i
Konstakademien och under vintern 1917—18, vid
tiden för den ryska revolutionen, utan
pengar och understöd dukade under för
hunger och köld och svårt insjuknade i
pleuritis. Det lyckades honom att
bemästra sitt lidande, men 1937 hade en ny
förkylning rivit upp gamla ärrade sår på
nytt, vilka sedan i de svåra åren 1940—42
skulle giva honom döden. Ännu fjorton
dagar före sin död hade Zäle i Riga
deltagit i ett sammanträde i Konstakademien,
där han var professor, och avgivit ett
yttrande om sina elevers arbeten, ehuru vid
nu rådande svåra trafikförhållanden denna
resa (40 km) från hans villa »Atvasites»,
i Incukalns, till Riga hade varit förbunden
med svårigheter; men i Riga hade en hj
ärtsvaghet inträtt, och återkommen till
hemmet insjuknade Zäle och dog tidigt på
morgonen den 19 februari 1942.
Den 28 februari begrovs Kärlis Zäle på
Brödrakyrkogården i Riga, vid foten av
dess av honom själv skapade skulpturala
utsmyckning, och Lettlands nuvarande
generaldirektör för kultur och
bildningsväsen ingenjör J. Celms tog avsked av den
bortgångne med orden: »Du tillhör den
generation vilken ödet .tillstått att uppnå
det högsta som ett folk kan uppnå —
självständigheten. Må ditt verk,
frihetsmonumentet, såsom det mäktigaste
förhärligandet av de förflutna striderna bli
en hjälp i den nuvarande lettiska kampen
för vår existens och för möjligheten att
förnya vår avbrutna kulturella
utveckling. Då striderna kämpats till slut, skall
du saknas bland oss — men dina verk
skola ännu för många generationer bliva
till en källa för skapande krafter ...»
Det var Kärlis Zäle: en lett och patriot
in i innersta märgen, en stor konstnär, som
i mäktiga monument har symboliserat och
förhärligat de lettiska frihetsstriderna och
det fria, oavhängiga Lettland. Framför allt
Frihetsmonumentet och
Brödrakyrkogården i Riga äro skapelser, som aldrig skola
låta hans namn förblekna i det lettiska
folkets minne och tillika i hela världens
ögon åskådliggöra tiden 1918—1940 som
ett plan av högsta nationella vinning, som
ett folk överhuvud kan nå. Ej endast det
lilla lettiska folket, också ett större kultur-
434
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
