Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - En dag på Svaneholm. Av Per Nyström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Nyström
använda produkterna oberäknade, och
kunde bära ett arrende på i 700 kr. Se,
Olof Hansson var en av dessa småbönder,
som skulle ha stärkt Maklären i hans tro
på mänsklighetens lyckliga framtid. Han
hade varit arbetare i Köpenhamn, men fast
besluten att bli jordbrukare hade han
sparat pengar för att kunna gå igenom
lantmannaskola. Han ville inte komma till
jorden utan kunskaper. Nu flöt hans vitalitet
och kunskaper i en aldrig sinande ström
befruktande över dessa 20 tunnland jord,
vars egenheter han kunde som en ingenjör
sin maskin. Olof Hansson redogjorde för
kapillärsystemets utveckling under den
sista växtperioden, för markens kemiska
reaktioner, för dess exakta
konstgödningsbehov — ja, dessa tjugo tunnland var en
degel vars kemiska processer han ledde
med vetenskapsmannens allvar och omsorg.
Så drömde Rutger Maclean att de skånska
bönderna skulle bli, sedan Upplysningen
och Vetenskaperna blivit folkets
egendom.
Anton Mårtensson i Svenstorp visste att
exakticiteten hade varit Maklärens stora
lidelse. Vid det s. k. Femkorset i Skurup
utstrålar efter linjal lagda raka vägar åt
fem håll med lika gradtal i vinklarna, och
det är det märkligaste vägkors i Sverige,
ty det var den fasta punkt, från vilken
en-skiftesverket tog sin begynnelse. Det var
Mårtenssons ord. Med utgångspunkt
härifrån skulle att börja med Svaneholms gods,
därefter hela Vemmenhög, hela den skånska
slättbygden, ja varför inte hela vårt lands
åkerareal inrutas i rektangulära fält på 40
tunnland, på vilka gårdsbyggnaderna låg
på en bestämd plats nära norra sidan.
Bakom denna väldiga plan ligger mer än
en skånsk godsägares säregna funderingar
och besynnerliga karaktärsegenskaper, i
den röjer sig 1700-talets hela idévärld,
den revolutionära rationalismens principer.
Endast på två ställen i världen har dessa
gränsdragningsprinciper, som skar tvärs
genom historiska och geografiska
sammanhang, utförts i verkligheten, nämligen i
1700-talets största statsskapelse, U. S. A.,
där counties’ och staternas gränser i vissa
områden drogs upp med linjal, och i —
Skurup, där den rektangulära 40
tunnlandsfarmen linjerades upp av Macleans
tvekande lantmätare.
Det enda litterära dokument, som den
store lanthushållaren på Svaneholm
efterlämnade, är en Lärobok i landtbruket.
Hans brev, om sådana finnas, har i varje
fall icke intresserat forskningen. Men så
praktisk var hans läggning, så konkret
ställde han sina problem att han kallade
sin bok för Lärobok i landtbruket för
Sku-rups socken. Förövrigt gav han inte ut
denna bok, utan den hittades långt efter
hans död i en gömma i Svaneholms slott
och trycktes 1845. Den innehåller endast
praktiska anvisningar i lantbruksteknik och
lantbruksekonomi och tar sikte på
förhållandena inom Skurups socken. »I avsikt
att uti någon mån vara mina
medmänniskor nyttig inom den trånga krets, varest
mitt bemödande något kan verka, har jag
över de allmännaste begrepp uti jordbruk
och lanthushållning velat framkasta några
få påminnelser», skriver Maclean i
inledningen, och redan kapitelrubrikerna visar,
att det han ville meddela inte var några
allmänna teorier utan omedelbart nyttiga
kunskaper för invånarna i den lilla republik,
där han var diktator: »Arbeta jorden väl»,
»Dika väl», »Gödsla väl», »Ombyt jorden
årligen emellan säd och foderväxter», »om
klöver», »om vicker» o. s. v.
Och dock rymmer denna lilla bok,
instrött här och var, några satser, som väl
knappast skulle ha chockerat de tilltänkta
läsarna i Skurup men som var
stridssignaler i den europeiska kulturdebatten. De var
hämtade ur fysiokraternas arsenal och
ställer in den skurupska läroboken i ett vidare
sammanhang. Maclean inleder boken med
de i Skurup säkerligen självklara satserna:
532
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
