Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Från Zoega till Frederik Poulsen. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Zoega till Frederik Poulsen
dessa senare hans fixering av
»frontalitetens lag» för arkaisk konst: »at det
Midt-plan, som kan tænkes lagt paa langs
gennem Legemet, — — — og som deler’ det i
to symmetrisk foimede Halvdele, ikke
kommer ud af sin plane Holdning, ikke böjes
eller drejes til nogen Side ...»
Därmed var en inledande synpunkt av
betydelse utan like given. Den förband
stilistiskt grekernas början med resultaten
av primitiva århundradens konstskapelser
utifrån en oordnad massa. Mellan dem och
grekerna stodo emellertid orientens ur det
primitiva härledda tusenåriga regler som
bestämmande och direkt förebild. De röja
en livets och konstens strävan efter
ceremoniös stilisering och därigenom vunnen
höghet, som kommer igen i samband med
samhällets omdaning under senromersk tid
och åter bestämmer medeltidens konst.
Det är sant — och bl. a. August Hahr har
tidigt framhållit detta — att regeln om
denna slutna hållning blott gäller den
fristående skulpturen, som skall skapa sin
egen kontur. Inom arkitekturens ram lever
från början rörelsefiguren enligt helt
andra regler. Men grekernas insats, deras
frigörelse blev aldrig klarare framhävd, än
när Lange inom den statuariska skulpturen
fixerade denna friskulpturens
framställningsart och dess regel och lärde oss se dess
gradvisa avveckling — till förmån för det
ideal, som föresvävade grekerna i deras
tro på naturens egen strävan till ideal utan
tvång och stilisering.
Med 1800-talets Köpenhamn, dess
antikhänförelse och konstnärliga tradition höra
oskiljaktigt samman minnet af bryggare
Carl Jacobsen och därmed ett par af de
mest storslagna insatser som över huvud
taget gjorts av enskilda män till förmån för
konst och vetenskap i Norden. Carl
Jacobsens, Ny Carlsberg Glyptotekets grundares,
fader var ledare för Gamle Carlsberg
bryggeriet och skapade år 1876 Gamle
Carlsberg-Fondet till stöd för dansk vetenskap.
Leukotheareliefen.
Rom, Villa Albani.
Sonen, herre till det konkurrerande Ny
Carlsberg bryggeriet, tog år 1901 upp
tävlan med fadern också på det kulturella
området genom Ny Carlsberg Fondet för
konst och konstvetenskap. Först år 1906
sammanfördes de två bryggerierna under
ledning av Carl Jacobsen. Denna erinran
om Carlsbergfonderna med deras enorma
betydelse för Danmarks kulturliv och deras
bakgrund i Köpenhamns näringsliv har
här förutskickats för att klarställa styrkan i
de kulturella intressen, som präglade Carl
Jacobsens borgerliga, danska miljö. För
honom stod därvid konstintresset främst.
Redan på 1870-talet började han de
konstinköp, som skulle bli grunden till Ny
Carlsberg Glyptotek med dess moderna konst
och dess berömda antiksamling. »Antiken
og Thorvaldsens kunst var Grundpillerne
i Carl Jacobsens Kunstanskuelse, og de
ved-blef at være det, saa længe han levede»,
framhäver minnesskriften »Ny Carlsberg
Fondet 1902—1927»; i kraft av denna
upplevelse av antiken var han »semper ardens».
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
