Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Brott och vidskepelse. Av Arvid Wachtmeister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Wachtmeister
nom för vad han låtit komma sig till last. Det
vore ju något helt annat om man avlivade
häxor, som förorsakade skador, än om man
sloge ihjäl någon alldeles i onödan! Av
läkarna förklarades den anklagade för
tillräk-nelig. Åklagaren yrkade ansvar för mord, men
juryn ansåg att blott dråp förelegat.
Domstolen dömde sedan den anklagade till tio års
tukthus.
Såsom ganska anmärkningsvärt kan
nämnas att ett antal samvetslösa katolska
präster utövade ett ytterst skadligt inflytande, i
det de genom att företaga
djävulsutdriv-ningar på den anklagades faster styrkte henne
i hennes vanföreställning att vara besatt av
en ond ande och därigenom säkerligen i ej
ringa mån bidrogo till att den anklagade
mördade henne såsom förment häxa.
Vid domstolen i Forber i Frankrike fördes,
år 1850 en intressant process. Ett gift par
Sonberbie hade med anledning av ett
uttalande av en präst beskyllt fru Bedouret för
häxeri, överfallit den olyckliga och hållit
henne över brinnande eld. Hon dog strax
därefter under ohyggliga kval. De anklagade ej
blott erkände sin gärning utan gladde sig
gränslöst över den gamla häxans död.
Sådana fall ha även tilldragit sig i vårt
århundrade. Så berättas år 1904 om en fransk
bonde, för vilken kreaturen anmärkningsvärt
ofta insjuknade, att han i anledning härav
inhämtade råd av en gammal trollkvinna, som
sade honom att djuren voro förhäxade. Men
det skulle alls inte vara någon konst att få
tag i gärningsmannen. Han behövde blott
slakta ett svin och medföra det till henne:
den förste som efter hans hemkomst komme
på besök vore att anse som trollkarlen!
Bonden fattade beslutet att döda sin förmente
fiende. Då han återkom hem efter att ha givit
gumman hennes tribut i form av ett svin,
beväpnade han sig. Den förste som därefter
besökte honom var hans kusin. Träffad av två
revolverskott sjönk denne ihop, dödligt sårad:
ett offer för den mest krassa vidskepelse.
Mördaren lät sig lugnt häktas.
Samma år stod en murare i Paris anklagad
för att hava dödat en närboende kvinna, om
vilken han trodde att hon kunde förhäxa
folk. Den anklagade påstod, att den mördade
alltid hade förutsagt kommande olyckor vilka
även inträffat. Samma dag mordet begicks,
hade han mött kvinnan, som därvid yttrat:
»Jaså, du har inte dött? Nu har du blott en
vecka kvar att leva!» Då hade han dödat
henne och trodde sig därigenom hava befriat
världen från en elak häxa. Juryn frikände
den anklagade. -—
V ampyr tro
Besläktad med tron på häxor är den s. k.
vampyrtron, som synes vara spridd särskilt
i de slaviska länderna. Den vilar på den
allmänt spridda föreställningen, att avlidna, som
hava någon orsak att vara missbelåtna med
de kvarlevande, kunna hämnas genom att
bringa allehanda olyckor över dem. Man
menar nu, att somliga avlidna nattetid liksom
vampyrer utsuga blodet på de levande och
sålunda förorsaka deras död. Det gäller då
först och främst att förmedelst olika mystiska
procedurer, såsom genom att lägga ett mynt
i den avlidnes mun, det s. k. dödsmyntet, eller
ett papper mellan bröstet och hakan förhindra
att han blir vampyr. Hava dessa
försiktighetsmått icke åsyftad verkan, återstår intet
annat än att på bästa sätt skydda sig mot
vampyrens åtgöranden. Så binda rumänerna
fast den avlidnes fötter för att hindra honom
lämna likkistan eller också fastspikar man
särskilt hårt locket på en kista, däri en
misstänkt avliden vilar. Men även mera radikala
åtgärder kunna tillgripas för att det avsedda
syftet må uppnås. Ty tanken ligger nära till
hands att man bäst skyddar sig för den döde
genom att exempelvis hugga huvudet av
liket eller genom att fastspika händer och
fötter vid likkistan och därigenom hindra honom
att lämna densamma. Flera processer, även
från senare tid, visa att dylika medel ännu
användas och att vampyrtron även för den
moderne kriminalisten kan vara av praktisk
betydelse.
Misshandlade spöken
I det föregående har varit tal om häxor
och vampyrer. Då kan det också vara skäl
nämna något om spöktron ur kriminell
synpunkt; vi kunna således uppställa frågan:
»Är det straffbart att misshandla ett spöke?»
Frågan förefaller en smula egendomlig men
faktum är att för en del år sedan blev det
säregna spörsmålet föremål för prövning av
ärevördiga domare.
Flera år efter varandra hade tornväktaren
König i Wasungen gjort den hemska
upptäckten att kl. 12 på nyårsnatten ett ljus
svävade fram över kyrkogården. En gång —
det var den sista december — talade han om
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
