Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett fritt sinne. Kring Prins Eugens bok Breven berätta. Av Ragnar Josephson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett fritt sinne
Skiss till altartavla i Kiruna kyrka. igi2.
han har henne.» I sitt rytmiskt dekorativa
måleri har målaren förverkligat denna teori.
Men målaren gick vidare. Rytmen var
honom inte nog. Konstnärsfantasien skulle
förmå att intuitivt, i en enda åskådlig bild,
sammanfatta naturens mångfald. I Italien,
i det toskanska landskapet — det var år
1897 — fann han den renare förklarad än
någon annanstans i världen. Här var allt
lagbundet och logiskt. Allt var meningsfullt,
allt hade sin rätta plats, sin sanna linje.
»Jag tror man har gott av att se denna
lagbundenhet och jämvikt i linjerna, man
kommer att söka se den hemma också,
fastän den där är svårare att få fatt i,
ty vårt landskap är nyckfullare.»
Han sökte stöd hos vetenskapen för sin
tanke. Han blev eggad av vänskapen med
Svante Arrhenius och han kom att uppfatta
konstens mål som besläktat med
naturvetenskapens. Var inte bådas syfte att
uppenbara lagbundenheten och enheten i
det skenbart tillfälliga och oförenliga?
Under ett besök år 1905 i den storvulna
norrländska naturen tyckte målaren sig
få bekräftelse på sina aningar. Inför denna
väldiga ursprunglighet var det som om
slöjan lyftes från hans ögon och som han i
en benådad stund såg lagen bakom allt.
Hans sökande tanke ville nu gripa en
enhetlig synpunkt, ur vilken alla livets
företeelser kunde inordnas. Han ville se
konsten som en integrerande del av alltet.
Det som var av värde i konsten, det torde
också vara grundbetingelsen för andra
livets verksamhetsgrenar,
vetenskapsmannens, statsmannens, finansmannens. Det
är tydligt att prins Eugen vid denna tid
syftade mot en panteistisk livsåskådning.
Och han ville att konsten skulle
uppenbara den. Hans altartavla i Kiruna är
tecknet därpå. Sol, himmel och jord, det
var treenigheten, som gav människan tröst
och hugsvalelse.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
