- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioandra årgången. 1943 /
162

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några Fredrika Bremer-skisser från Amerika. Av Gunnar Svanfeldt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gunnar S v anfeldt

hela det framväxande kulturlivet — i det
offentliga men först och sist i hemmen —
hon ville stifta bekantskap med nya
tankar, med nya religiösa och sociala impulser,
med nya livsformer. Hennes inställning
var positiv, den var romantisk och
verk-lighetsinriktad på samma gång, färgad av
de revolutionära och expansiva
stämningarna kring 1848. När hon under början av
vistelsen i Amerika stundom blev besviken
på vad hon mötte i öststaterna, gick hennes
tankar förhoppningsfullt till det väldiga
Mississippi-bäckenet, som skulle befolkas
av miljoner och åter miljoner av
framtidens mänsklighet.

Den Fredrika Bremer, som 1849 gick
i land i New York, var redan en
internationellt erkänd författarinna. Hon blev under
hela resan föremål för den livligaste
uppmärksamhet. Hon mötte en storartad
gästfrihet — värmande, gränslös, stundom
något påträngande. Hon blev en omhuldad
gäst i de ledande klassernas hem och en
uppvaktad celebritet i sällskapslivet.
Amerikas intellektuella och litterära värld, som
ännu hade sitt centrum uppe i New
England, kom hon att stifta ingående
bekantskap med. Vänner fick hon många, och det
blev väl sörjt för att hon fick se och studera
vad hon önskade under gott ciceronskap.
Men Fredrika Bremer lät inte alldeles binda
sig av denna kulturelitens välvilja. Hon
ville skaffa sig en mångsidig och personlig
uppfattning av det nya landet. Hon gjorde
långa resor på egen hand, och hon sökte
komma i direkt kontakt med olika
människogrupper — med kväkar- och
socialistkoloniernas fromma entusiaster, med
västerns skandinaviska nybyggare, med
söderns negerslavar och med de inte minst
på grund av det segslitna slavproblemet så
upphetsade och vältaliga politikerna i
Washington. Hon lärde också känna ett
otal amerikanare av alla klasser, och den
välavvägda, realistiska bild av det
samtida Amerikas förhållanden, som blev re-

sultatet av hennes färder, anses ha
bestående intresse. Karakteristisk är hennes
ställning till slavfrågan: hon är ytterst
angelägen att höra alla parter, hon vill gärna
vara moderat, hon är ibland nästan
överdrivet ängslig för att göra sig skyldig till
någon »taktlöshet», att stöta hyggliga
sydstatsamerikanares känslor och
kompromettera deras husliga auktoritet — men i
sak blir hennes nyktra iakttagelser och
reflexioner till en mördande anklagelse mot
slaveriets olyckor och mänskliga
ovärdighet.

Berättelsen om Fredrika Bremers
amerikanska resa föreligger ju — bortsett från
översättningar, förkortade upplagor etc. —
i det bastanta trevolymsverket Hemmen i
den nya verlden, 1853-—54, på sammanlagt
i 500 sidor. Innehållet består av de långa
dagboksartade epistlar Fredrika Bremer
under hela resan skrev till sin syster Agatha
samt av fyra mera översiktliga brev, riktade
till änkedrottningen av Danmark, vännen
Böklin och två framstående danska
samtida, Martensen och H. C. Ørsted. Man kan
här följa Fredrika Bremer så gott som dag
för dag. Hennes intryck strömmar emot
läsaren friskt och rikt men i förvillande
mångfald och tillfällighet. — En i hög grad
läsvärd sammanfattning av Fredrikas
amerikanska resa och upplevelser har man
i kommentaren till de utdrag av den stora
boken, som Klara Johanson 1927 utgav
under titeln »Det unga Amerika». Här skall
blott i korthet erinras om att Fredrika
Bremer anlände till New York i oktober
1849, att hon tillbringade hösten och
vintern i och omkring New York och Boston,
tidigt på våren 1850 avreste till sydstaterna,
under sommaren besökte Philadelphia och
Washington samt mot hösten 1850 från
nordstaterna begav sig västerut till Niagara
och trakterna i kontinentens inre. Tiden
från mitten av oktober till jul ägnade
Fredrika åt resor på Mississippi och dess
bifloder och åt städerna på deras stränder.

162

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1943/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free