- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioandra årgången. 1943 /
213

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Smärtemoder — himladrottning. Två franska medeltidsmålningar. Av Erik Blomberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smärte moder —

himladrottning

Jerusalem. Detalj av Kröningstavlan.

tionen i Bourges», en lag som reglerade
förhållandet mellan fursten och påvemakten
så, att en nationalkyrka skapades under
den franska monarkins ledning, det slutliga
krönet på en långvarig kamp för det franska
rikets centralisering, vari påvarnas
»babyloniska fångenskap» i Avignon ingått som
en betydelsefull episod. Den noggranna
jämvikten på vår tavla skulle då kunna
motsvara den historiska balans som
uppnåtts. Behöver man hårdraga parallellen, för
att i dessa båda konungar se påven, Guds
vicekonung, som delar makten över kyrkan
med sin världslige like — den franske
monarken? I detta fall föreligger en verklig
identitet, fast på det världsliga planet.
Kyrkan hade nämligen under hela denna
tid feodaliserats, den härskade över lika
väldiga jordegendomar som adeln, och det
var ingenting enastående, att
kyrkoöverhuvudet och fursten var en och samma
person. Den franske monarken var sedan

århundraden en prästkonung, med den
heliga oljan som en duva fört med sig från
himlen smord till Guds företrädare på
jorden. Att furstedyrkan kläddes i religiösa
symboler var heller ingenting ovanligt.
Professor Huizinga berättar i sin bok Herfsttij
der Middeleeuwen, hur kejsar Fredrik och
hans son Maximilian i sällskap med Filip
den sköne vid ett intåg i Bryssel av
befolkningen enligt krönikeskrivarna hyllades
med ropet: »Se Treenighetens bild, Fadern,
Sonen och den helige Ande!»

De heliga figurernas övernaturliga storlek
ger distansen, närmast till helgonen och
kyrkfolket och via dem som förmedlare
till de små vanliga jordekrypen. Detta
»distansens patos» är den traditionella
formen för att skapa andakt och vördnad inom
bildkonsten, alltifrån egypternas kungliga
kolossalstatyer och de assyrisk-babyloniska
relieferna. Vad som i denna tavla
förhärligas är den kyrkligt-feodala hierarkin under

213

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1943/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free