Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Smärtemoder — himladrottning. Två franska medeltidsmålningar. Av Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smärte moder — himladrottning
närmare kontakt med Orienten och därmed
stimulerat handeln och stadslivet. Quarton
hade inte utan skäl satt Jerusalem som
motpol till den nya borgarstaden.
Korstågen hade även ruinerat länsherrarna och
tvingat dem att utnyttja nya inkomstkällor.
En sådan blev frigivandet av de livegna
mot lösepenning. Så vandrade godsets folk
in till städerna, som själva köpt sig fria
från godsherren, och blevo där hantverkare
eller handelsmän. Och i den senare
egenskapen blevo de snart sina förra herrars
gäldenärer och bankirer, en ny överklass,
patriciernas. Men som patricier strävade de
forna bönderna att ikläda sig de högre
ståndens dräkt och värdighet, deras stil
och prakt. Därför avtecknar sig denne
arbetsmans huvud med de stretande
hårtofsarna mot en stansad guldgrund.
Samma dualism röjer sig i formen, i
kontrasten mellan kraftfull realistisk
porträttkonst och arkaisk stilisering. Och här äro
vi kanske hemligheten med denna tavla
på spåren. Konsthistorikerna tveka, om
de skola förlägga Pietan till omkr. 1425 eller
1450. Den tidigare dateringen skulle bäst
överensstämma med vissa ålderdomliga
stildrag, i synnerhet guldgrunden. Då kunde
också Quarton — trots de stora
olikheterna — lättare tänkas som mästaren,
under ett tidigare uppehåll i den
nordliga del av Frankrike, som han stammar
ifrån.
Här stod konsten i mycket högre grad
under nederländskt inflytande och fick
därav sin färg. Och denna färg är djupare
och mörkare, liksom formen kraftigare,
oregelbundnare och tyngre. Grevskapet
Flandern var under den senare medeltiden
ett omstritt landskap, inte minst på grund
av sina rika och livliga handelsstäder, som
förmedlade varuutbytet mellan norr och
söder. Under Filip den sköne lades Flandern
under franska kronan, men redan 1302
gjorde de flamländska borgarna uppror och
länet måste återlämnas. Upproret följdes
Donatorn. Detalj av Pieià.
av flera liknande med både social och
politisk tendens. Flandern var ett tvistefrö
mellan Frankrike och England, emedan
den uppblomstrande flamska textilindustrin
stod under engelsk kontroll och var
beroende av den engelska ullexporten. Det var
en av de väsentligaste orsakerna till
motsatsförhållandet mellan Frankrike och
England, ytterligare skärpt av dynastiska
anspråk från de engelska konungarna, sedan
gammalt länsherrar under franska kronan
och innehavare av stora franska
landområden som ständigt växlade ägare. Det var
Flandern och norra Frankrike som blev
skådeplatsen för dessa oavbrutna och med
skiftande lycka förda strider, och det var
de flamska och franska borgarna och
bönderna, som fingo lida mest under krigets
förödande härjningar. Medan de flamska
städerna kämpade för sin frihet, reste sig
bönderna och stadsinvånarna i
Nordfrankrike. Bonde- och borgaruppror sam-
217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
