Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Den grekisk-romerska kulturstriden i antiken. Av Einar Gjerstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den grekisk-romerska kulturstriden i antiken
Av Einar Gjerstad
//
0
DET utsåg Rom att sammanfatta
den antika världens kultur i en enhetlig
form. Förklaringen till att Rom mäktade
åstadkomma detta ligger i den romerska
kulturens eget väsen och dess
utvecklingshistoria. Som bekant, leder denna sitt
ursprung till enkla herde- och bondebyar i
början av första årtusendet f. Kr., till
ler-klenade hyddor av halm och ris på
Pala-tinen, Quirinalen och Esquilinen. Detta
primitiva latinska samhälles omdaning till
högre kulturform skedde under inflytande
från etruskerna. Såväl litterära som
arkeologiska vittnesbörd bevisa detta. Byarna
blevo en stad med kungsgårdar, adelshus
och tempel av etruskisk typ. Även politiskt
blev Rom inlemmat i den etruskiska
statsorganisationen. Helt etruskiskt blev Rom
ingalunda. Det latinska språket, den
romerska andan och traditionen levde kvar.
1 själva verket var det etruskiska en
importkultur, en yttre form och angelägenhet
för hovet och det sociala överskiktet, men
den trängde ej på djupet och blev ej en
omedelbart omdanande makt i
utvecklingen av det romerska samhället. Bäst visas
detta av den plötsliga kulturfattigdom,
som uppträder i Rom under det 5. årh.
f. Kr. som en följd av den politiska
om-störtning varigenom den etruskiska
kungamakten avskaffades. Tvingade därtill, men
också på grund av nationell hävdelse, voro
romarna hänvisade till sig själva. De
an-knöto till arvet från den företruskiska tiden.
Den latinska bondetraditionens enkla och
nyttobetonade former avlöste den
etruskiska kulturens rikedom och lysande konst.
Installationsföreläsning vid Lunds Universitet d
Men denna återgång till den inhemska
torftigheten var enda möjliga vägen att nå
fram till slutmålet: skapandet av en romersk
kultur. Romarnas dåvarande kulturnivå
omöjliggjorde ett omedelbart tillägnande av
den etruskiska högkulturen. Man får
ingenting till skänks på kulturens område.
Romarna måste långsamt, steg för steg, arbeta
sig fram till den andliga mognad, som
medgav dem att organiskt införliva främmande
kulturstoff med sin egenart och därav skapa
en ny kulturform. Till en början måste
deras krafter tas helt i anspråk för politiska
värv. De kämpade mot yttre fiender och
inom staten växte de sociala
motsättningarna.
Efter segern över antiaterna år 338 f. Kr.
smyckades talartribunen på Comitium med
de från fiendernas skepp tagna
skepps-snablarna. En symbolisk handling. Från
denna enkla tribun hördes snart de ord,
som skulle omskapa världen. Samma år,
338 f. Kr., det ödesdigra år, då Greklands
frihet stupade vid Chaeronea, besegrades
även det latinska förbundets stater. Latium
blev romerskt. Detta den romerska
statskonstens första mästerverk var också av
epokgörande kulturell betydelse. Som en
följd av segern över latinarna slöt Capua,
Kampaniens centralpunkt, fördrag med
Rom och den grekiska kulturvärlden blev
Roms granne. På motsvarande sätt
utvidgades det romerska väldet åt norr på
etruskernas bekostnad. Efter den första
framstöten, Vej is erövring i början av 4.
årh., besegrades Caere vid århundradets
mitt. Därmed blev etruskiskt område in-
1 22 februari 1941.
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
