Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk lyrik hösten 1942. Av Olof Lagercrantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk lyrik hösten i g 42
tad människa. Den surrealism han försvurit
sig till leder honom aldrig till banaliteter och
även om mycket i hans bok är svårgripbart
kan han dock även skriva så betagande
saker som denna lilla strof:
då ur ljuset
kommer en duva, kommer ur varma redet
en kvinnas värme
då när nattens breda vingars vingslag
töckenvågor välva
har ur duvo, har ur handens mjuka kupa
ljuset stigit
ljuset mot mitt öga stigit.
Och därmed är denna översikt framme vid
höstens debutanter. Det är inte av artighet,
som jag börjar med en kvinna. Anna Greta
Wide har med sin debutsamling »Nattmusik»
(Norstedts) rätt att komma först. I henne har
vårt land fått en ny kvinnlig lyriker, som
kommer att göra en stor insats om hon
håller vad hon lovar. Det finns i »Nattmusik»
intet ordprål, intet viftande med andras
tankar och finesser, som är så vanligt hos
debutanter. Anna Greta Wide är sig själv,
spelar på sig själv, håller sin egen melodiska
huvudlinje med en konsekvens som bara den
verklige diktaren förmår. Hennes vers är
inte fri från en del allmänpoetiska ord och
en ungdomlig adjektivbetagenhet har hon
ännu ej arbetat bort, men för det mesta har
hennes språk en ädel enkelhet. Hon slarvar
inte och några översättningar, bland annat
av Rilke, i vars fotspår hon delvis går,
vittnar om att hon tar det yttre lyriska
hantverket på allvar. Det finns en rad dikter som jag
gärna skulle vilja citera. Dit hör »Ledan»,
»Till ondskan», »Vårdagjämning», »Nyfödd»,
»Havet» (en enastående vacker dikt om
livets urkälla) och »Nattlig uppenbarelse». Jag
väljer till slut »Bön», som är representativ för
sin skapare i sin kvinnliga mjukhet som inte
utesluter hårt spända och vibrerande
strängar.
O du som inte ryms i något namn
och inte gärdas in av någon tro —
Jag ber dig: Låt mig sjunka i din famn
så ljuvligt som när fåglar gå till ro —
och dricka av ditt underfulla vin
så varligt som en stilla konfirmand —
och ligga som en villig violin
och vänta i din kärleksfulla hand.
Även på Bengt Jändel har man i
framtiden rätt att ställa stora krav. Hans
diktsamling »Som ett kastell» präglas av en
ungdomligt högstämd idealism, där kärleken till
fosterjorden, till troheten och modet spelar
Anna Greta Wide.
en stor roll. Han behärskar ännu ej sina
uttrycksmedel, men han har en personlig stil
och ett självständigt grepp på sina motiv,
som vittnar om att han är en sann och äkta
diktare. Ovanligt vacker och mer inifrån
upplevd än det mesta av detta slags lyrik är
»Minnesruna», där Norges frihetskamp hyllas.
I sky av grönt brast markens fägring fram,
skönt som en ljuvlig saga mitt i nöden,
mitt i ett land, där rätten nämnes skam
och trofasthet — ett brott som kostar döden.
Då dessa dina söner fördes ut,
0 Norge, att sin kärleks eld betala —
1 sky av grönt stod allt ditt land till slut
i friska nätter, daggiga och svala.
En vår brast ut och några tappra män
— helt unga ännu — fördes bort från livet.
En våg av kärlek! — och den blommar än
över ditt Rike, mörkt och sönderrivet.
En sky av skönhet höljer all din nöd
i vårlig glans och friskhet, djärva Rike,
i sky av grönt, i unga hjärtans glöd,
i tappra viljors gärning utan like!
I antologin »Ny lyrik 1941 »var namnet
Sven-Alfons det som längst dröjde sig kvar i
minnet. Nu kommer han med en egen
diktsamling, »Ensamhets himmelshuva» (Bonniers).
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
