- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioandra årgången. 1943 /
256

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk lyrik hösten 1942. Av Olof Lagercrantz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof Lagercrantz

Han förefaller mig ej att ha gått framåt
sedan sist. Hans modernism är slapp och
valhänt och en stor del av hans lyrik gör intryck
av rena tankeflykten. Han har tvivelsutan
en uppdriven känslighet för nyanser, för
subtila stämningar på gränsen mellan dröm och
vaka. Men det han söker fånga glider ur hans
händer eller förvandlas till banaliteter i stil
med bokens konstifika titel. — Intressantare
är då Per Erik Wahlunds debutbok
»Vakttjänst» (Bonniers). Den är ungdomlig ända
till grönhet men särskilt inför naturen frigör
sig hos denne poet en inträngande och äkta
ton, som i »Kväll i havsbandet».

Stjärnorna spegla i havet
bron till ett fjärransvalt land.
Människogårdarna vila,
fåglar i skymningens hand.
Så vill jag vänta och vaka
här under stjärnornas bro.
Någon skall ge åt mitt hjärta
trädens och markernas ro.

En rad tidsdikter vittnar om vad det är för
slags vakttjänstgöring Per Erik Wahlund
önskar göra. Där finns stövelsteg och
bödelskärror och hela den övriga rekvisitan, men
som kampdiktare övertygar inte denne
försynte poet. Kagnar Eklund (»De ringes väg»,
Bonniers) har hämtat inspiration från bibeln,
folkvisan och världskriget. Han har många
kloka saker att säga och den utspekulerade
naivism han använder sig av skulle säkert
göra ett gott intryck om det inte olyckligtvis
var så att han helt saknar kontakt med
poesins genius. Han tänker bra och han skriver
vers bra, men det räcker tyvärr inte till om
man vill bli poet. Rolf Moberg irrar i sin
diktsamling »1 förvårens frost» (Bonniers)
kring i gränsmarkerna mellan pekoralet och
den äkta poesin. Han tycks ha svårt att
bestämma sig för var han hör hemma och
kritiken gör väl därför bäst i att vänta med sin dom
till eventuellt en ny samling uppenbarar sig.

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1943/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free