Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Fem dikter. Av Gunnar Ekelöf - Våren - Minnet - Mulen soluppgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Ekelöf
Vå ren
Gröna björkar mot solnedgången
lockiga huvuden, bortvända
skådande västerut
osedda dryaders ansikten —
Aftonen törstar —
O gen I mig dricka
solnedgångens säv
när i den vita barken
jag skär mitt hjärta —
Minnet
De lappländska sjöarnas melankoli!
De korta vågornas döda slag emot stranden!
Jag minns dem, jag minns de ärtskidformade båtarna.
Jag minns en doft av piprök i kyligt klar luft.
Mulen soluppgång
Morgondyning, långsam dyning:
Nattens sista snyftning väller fram.
Synliga blott för den seende samlas i träden
skaror av morgonens döttrar, gråtande, höljda
i töckenmantlar, med strängaspel stumma på armen,
regnets drottningar, spanande ut över havet,
spanande tyst med tårade, regnklara ögon
ut över andarnas öken . . . Klagande:
Omärkligt smög sig guden förbi oss.
510
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
