Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Thomas Jefferson som arkitekt. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnny R o o s v a I
»la loueuse de chaises», som icke märkte min
passion, var aldrig så vänlig att erbjuda mig en stol,
varför jag sittande på stenbalustraden måste
vrida nacken runt för att skåda föremålet för
min beundran och vanligen lämnade platsen med
en lorti-colli.
Han vrider nacken ur led i sitt långa
skådande av Hotel de Salm och trånar
inför Maison Carrée, så att han ser ut
som en blivande självmördare. Vad är
orsaken? Låt oss gå till föremålen och
själva se. La Maison Carrée var sedan
länge ett huvudföremål för
sjuttonhundra-talsarkeologernas studier, såsom det enda
bevarade antika templet i Frankrike. Inget
under att den lärde och konstälskande
amerikanske diplomaten begagnade
tillfället att studera det under sin europeiska
vistelse. Den bekymrade minen förklaras av
de synnerligen svåra problem som studiet
förde med sig. Jefferson var sedan länge
en verksam amatörarkitekt. Han gällde
bland sina landsmän som en auktoritet i
byggnadsfrågor och blev anlitad som
smakråd, byggmästare och arkitekt både av
enskilda och av myndigheterna, bl. a. staten
Virginias, i vars huvudstad Richmond ett
regeringskansli skulle uppföras. Som
förebild till detta hade Jefferson tänkt sig
la Maison Carrée. Men att av denna
fönsterlösa fyrkant skapa ett kansli med
väl-belysta rum för de olika departementens
byråer var en mördande svår uppgift. En
kompromiss blev till slut nödvändig: man
måste hugga upp fönster. Vi se det på den
gipsmodell som Jefferson lät utföra i
Frankrike för att bli ledning vid bygget i
Richmond.
Detta, att helt eller nästan helt använda
ett antikt tempelschema för modernt
praktiskt ändamål, förefaller egendomligt
för oss, som leva i funktionalismens period,
men det stämde med det slutande
1700-talets ideer. Något liknande möter oss i
Uppsala, i den av Desprez ritade Botaniska
Institutionsbyggnaden, där tempelformen
dock är inskränkt till en mäktig
frontdekoration. Det radikala greppet i
Jeffersons förslag stämplar honom som
föregångsman i ohämmad antikbeundran. Andra
följde efter, t. ex. då nuvarande kyrkan La
Madeleine byggdes i Paris — färdig först
1806. I Amerika blev tempel-idén ivrigare
följd än någonstädes. Denna överflödande
produktion av antika kolonnordningar
förklaras av ett mer eller mindre medvetet
behov att på artificiell väg skänka åt
Amerika den grund av grekisk form, som
Europa ägde i original och som hör till de
nödvändiga, så att säga fysiskt
konstitutionella förutsättningarna för ledamotskap
i den västerländska kulturen. Ja hos
Jefferson var denna tanke säkerligen
medveten, liksom hans hävdande av det
latinska och grekiska språkstudiets
grundläggande betydelse för en högre nationell
kultur.
Det första föremålet för den
studieresande ministerns förälskelse var Hotel de
Salm, ännu bibehållet såsom »Palais de la
Légion d’honneur», beläget på rive gauche
invid nuvarande Gare de la Quaie d’Orsay.
Vid tiden för Jeffersons franska ministertid
alldeles nybyggt, vände det sin magnifika
huvudfront med triumfbågliknande
inkörsport och kolonnadomkransad borggård åt
en gata, under det att den egentliga
bostadsavdelningen, som hade en mera
mänskligt vänlig uppsyn, vette åt Seine.
Dess fasad var lik ett lantligt herresäte av
Palladios kända typ, krönt av en låg kupol.
Ännu i dag ser man byggnaden med
fördel, om man sätter sig på
Tuileries-terras-sens stenbalustrad och vrider nacken
duktigt mot söder. Och ännu i dag finns på
samma terrass en loueuse de chaises! Hotel
de Salm är en med rätta beundrad byggnad.
Men varför satt Jefferson där så
förskräckligt länge att han fick en torti-colli? -—
Därför att han kom att tänka på ett annat
hus vid en annan flod, hans eget i Virginia,
och för att det måste slagit honom att
546
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
