Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Thomas Jefferson som arkitekt. Av Johnny Roosval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johnny R o o s v a I
M onticello i dess nuv ar ande skick.
Uppstod, i huvudsak genom en ombyggnad
omkr. 1796—1801 efter Jeffersons
ritningar.
Att Jefferson studerade vissa förebilder så
noga, nämligen antiken och Palladio, är
ingalunda en amatörmässig svaghet. Dylikt
studium är karakteristiskt för hela den
senare neoklassicismen. Ombyggnaden blev
en verklighet och det är i den nya formen
som Monticello alltjämt består som ett av
Förenta Staternas stora historiska
monument, både som en av dess största
statsmäns hem och som ett av de vackraste
exempel på den unga republikens lantliga
bostadsarkitektur.
Men låt oss återvända till grevinnan de
Tesse och över hennes axel läsa Jeffersons
brev vidare. Vem var Diana av Slodtz?
En berömd roccoco-skulptörs verk, en
vacker kvinna, men utan betydelse som
specimen för Jeffersons neoklassicism; när
han 1789 — sista året i Paris —- avslutat
sin europeiska självuppfostran i de sköna
konsterna, var han bättre förtrogen med
de rätta idealen i figurkonst: à 1’antique.
Ett omdöme om målarkonst i ett av hans
dåtida brev till Madame de Brehan upp-
lyser oss: »I sanning jag är icke intresserad
av någon annan pensel än Davids.» David
hade just då slagit igenom med
»Horatier-nas ed», och därmed grundbefästat den
starkt klassicerande stil, som vi i Sverige
kalla sengustaviansk.
Ytterligare ett brevcitat belyser ett
studium, som betyder mycket för Jeffersons
blivande konstnärsgärning, studium i
landskapsarkitektur och trädgårdsanläggning,
en konstart som räknades i rang med de
övriga tre. Han reser i England med
Whaley’s handbok »Ön Gardening» i hand
och hans omdöme lyder: »Trädgårdskonsten
i detta land är en sak, vari England
överträffar allting på jorden.»
Den femåriga europeiska ministertiden
användes alltså av arkitekt-amatören
Jefferson till nyttiga studier i Tyskland, Frankrike
Italien, England, ungefär såsom våra
svenska yrkesarkitekter i samma sekel.
Hårleman, exempelvis, var utomlands i
sex år. Givetvis kunde en minister icke ägna
sig ostört åt de sköna konsterna. Det var
ingen sinekur att som ansvarigt sändebud
observera det politiska livet i Paris under
just dessa fem år 1784—89 före
revolutionen. Vi vet också att Jefferson tjänade
sitt land med skicklighet och framgång.
Det var just vad republiken väntade av
honom, mer än av någon annan. Han var en
av dess unga frihets allra främsta kämpar.
Han nämnes som Staternas största
intellektuella tillgång efter Franklins död. Det
var han som genom sin skrift A Summary
of the Rights of America skapade teorin för
det berättigade i koloniernas frigörelse från
moderlandet. På grundval av summary’n,
som gjorde honom till en auktoritet i
revolutionsfrågor på ömse sidor Atlanten,
skrev han enligt Kongressens uppdrag den
Declaration of Independance, som utgör den
dyrkade, orubbliga grundvalen för det
nordamerikanska statsförbundets liv. Inget
under att det blev knappt om tid för de
sköna konsterna. Det var icke ofta han
548
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
