Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tolfte häftet
- Skansens första vårfest och nationaldagen den 6 Juni. Av Gurli Linder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skansens första vårfest och nationaldagen
lade förslaget och menade, att den 6 juni
Gustafsdagen, borde ordnas med
företrädesvis fosterländskt program och kungabesök.
*
Vad var det som gav en på samma gång
festlig och kultiverad prägel åt vårfesterna
under Hazelii ledning? Ja, först var det
andan i det hela; och hans osvikliga föredöme
i arbetet; han ingav de medverkande samma
nit och ansvar, som han själv ägde, och som
kom dem att känna det som en heder att få
medverka. Så var det disciplinen, vars
omutlighet karakteriseras av den lilla episoden då
Delsbostintan drog ner själva kung Oscar,
då han tänkte snedda med henne över en
gräsmatta: »Bevare oss väl, vad skulle
Doktorn säga, om han finge se, att vi trampade
på hans gräs.»
Karl Gentzel, sångare och folkdansare,
berättade gärna om hur han en gång
skrä-nade lite kraftigt när han gav sig ut på
promenad och då mötte en liten herre som
med sträng röst sa’:
-—- Så uppför man sig inte på Skansen.
Gentzel stramade upp sig och svarade:
■—- Vet herrn vem jag är?
— Ja, det vet jag, men jag är Artur
Hazelius.
»Han växte och blev så hög, så hög, och
jag långa, skrangliga Kalle Gentzel blev så
liten, så liten. Men sen blev vi de bästa
vänner.»
Och slutligen de så omsorgsfullt
utformade programmen, som inte lämnade rum
för några döda punkter. Efter att Philochoros
från Uppsala på vårfesten 1893 dansat
folkdanser, bildade Hazelius Svenska folkdansens
vänner, som på vårfesterna höll sina
dansgillen i Oktorpsgården. En vårfest gav Hulda
Garborg med sina sæterdölingar
uppvisningar på sommarteatern, vilket gav upphov
till Folkvisedanslaget. Den tredje vårfesten
kom Delsbofolket: Ingrid Mora, drängen
Bryngel och Stintan Brita, som ju ideligen
uppträder på Skansen än i dag. I
JLaxbro-stugan Kära far och Kära mor (Ivar Arpi
och Sally Edlund), avkomlingar av gårdens
bergsmansfolk. Så var det Sjödalskan (Her-
Delsbofolket.
Fr. v.: Ida Gawell, Emil Gawell, Hilda
Jernberg, Ben Gussander.
mina Richert) i Hornborgastugan med pigor
och den oförglömlige drängen Olagus (Karl
Erik Ekholm), och så Jödde (Karl Petter
Rosén) och Nergårdslasse (Sibbe Malmberg),
som från Jöddes sten drogo sina »pasacher».
Vårfesten 1903 gick i 1830-talets tecken.
Dess största attraktion blev Gamla Medevi
med brunnsdrickning, grötlunk och
societets-salong. Där uppehöllo sig gärna bl. a.
Karlfeldt och Peterson-Berger.
I en artikel i en daglig tidning, med
anledning av 50-årsminnet av den första vårfesten
förutsattes att de följande naturligtvis inte
kunde verka lika stimulerande varken på
medverkande eller publik. Jo, det var just
vad de kunde! Ty den anda Artur Hazelius
lyckats ingjuta under åtta vårfester levde
kvar hos hans efterträdare, som ägnade
samma omsorg åt programmen, och dessa
åtnjöto också samma popularitet som i
»gamle Doktorns» tid.
587
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:20 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1943/0647.html
