Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tradition och förnyelse i det moderna finländska måleriet. Av Ola Zweygbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ola Zweygbergk
som om den nationella romantikens
självmedvetna och ofta hänförda konst avlösts
av en mera skeptisk attityd, som under
intrycket av världskriget och de svåra
sociala konflikterna i Finland mörknade
och djupnade till en mera tungsint och
problemtyngd livsinställning. Om detta i
stort sett var fallet — alla moderna
konstnärer gäller det ju icke — så spårar man
däri en viss ironi. Medan ögat ställdes inför
större klarhet och ljus än någonsin tidigare,
förmörkades sinnet av tunga tankar.
Måhända ha vi här att söka en av de
viktigaste orsakerna till de hämningar, som
vidlåda det moderna måleriet i Finland.
Ehuru denna tanke skulle kunna tjäna
som en ledande idé och i hög grad underlätta
orienteringen inom det nyare finländska
måleriet, torde det dock vara lyckligast
att icke binda framställningen vid dylika
spekulationer. Tar man däremot sikte på
varje konstnärs behov att hävda sin
egenart gentemot en mäktig inhemsk
ämnestradition och måhända ännu mäktigare
utländska formella inflytelser, så rör man
vid ett problem, ur vars synpunkt en
enhetlig överblick kan vinnas utan att de
individuella nyanserna försvinna.
Då man drager konturen kring det
moderna finländska måleriet bör man icke
fästa stort avseende vid den gräns, som
skiljer de levande från de döda. Intet kan
vara oriktigare än att till Finlands moderna
målare räkna endast nu levande eller rent
av unga konstnärer. Den åldriga
målarinnan Helena Schjerfbeck är modern, den
70-årige professorn Wilho Sjöström likaså.
Moderna äro även Magnus Enckell och
Gallen-Kallela, som redan länge varit döda.
Däremot tillhör Albert Edelfelts konst i sin
helhet ett tidigare skede.
Gallen-Kallelas naturalistiska
ungdomsarbeten, hans symbolistiska
fantasikonst och hans dekorativt gestaltade
monumentalmåleri tillhöra eller utgöra avslutade
skeden i Finlands konst. Men
Gallen-Kallela hade flera strängar på sin lyra.
Begåvad med de mest sammansatta
psykiska dispositioner och i besittning av en
våldsam vitalitet, ett obetvingligt
förnyelsebehov, bröt han sig också ut ur ramen
för den stränga monumentalstil han med
så stor möda skapat och som bar hans
eget signum. Eller rättare sagt: medan han
i stora dekorativa uppgifter odlade denna
monumentalstil, lekte han ut andra sidor
av sitt väsen i ett måleri, som till sin
avancerade teknik, sin fria måleriska stil
och hela sin halt är alltigenom modernt.
Det är tyvärr icke möjligt att här ingå på
en närmare karakteristik av denna konst,
vi måste inskränka oss till att blott nämna
att man t. ex. bland Gallen-Kallelas
Afrikabilder och målningarna från Nya Mexico
finner djupt originella synteser av målerisk
impressionism, psykologisk uttrycksfullhet
och konkret verklighetssinne, vilka icke
tillkommit i anslutning till någon modern
skolas program eller under omedelbart
intryck av främmande inflytelser, utan som
äro sprungna ur ett målarögas direkta
verklighetsintryck och ett
konstnärstemperaments omedelbara uttrycksbehov.
Trots att Gallen-Kallela och Helena
Schjerfbeck äro nästan konträrt
motsatta temperament, påminna de om
varandra i sin starka individualism och djupa
originalitet. Med tanke på den
uppmärksamhet Helena Schjerfbecks konst rönte vid
utställningen i Stockholm 1937 samt vid
expositionerna för svensk publik 1939 och
1940, ter sig en allmän karakteristik här
överflödig. Däremot kan det vara skäl att
erinra om några omständigheter, som äro
ägnade att starkt framhäva den geniala
målarinnans självständighet och den
häpnadsväckande moderna prägeln över den
konst hon skapat på sin ålderdom.
Helena Schjerfbecks måleriska talang
röjer sig tidigt. Den yppar sig redan i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
