Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Jacob Wallenberg i England. Av Sven Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jacob Wallenberg i England
William Hogarth. En värdshusgård på landet. 1747.
följaktligen snarast ha lutat åt Frankrike.
Så var emellertid inte fallet. Därtill älskade
bägge alltför mycket friheten,
»Mänsklighetens högsta pris» och »stora dygders
moder» som Wallenberg kallar den på ett
ställe. För dem var den öppna
partidiskussionen en styrka.
En ek, som då och då en liten skakning har,
I jorden bättre fäste tar.
När Rom ej trätte mer, begynte det att falla,
Och Ängland når sin högd mitt under split och kif,
Parti är fria staters lif.
skaldar Wallenberg några månader efter
englandsbesöket.
I England fanns till exempel
näringsfrihet. »Eho han vara må, Turk eller hedning,
svart eller vit, som kan bruka hufvud eller
händer och vil nära sig, så får han där slå
op sit skop, drifva sin köpenskap och ge
skatt», berättar Wallenberg, och fortsätter:
»Om ock sielfve Hans Excellens Lucifer
med sine behornade Smeddrängar ville
sätta sig ned här och uprätta sitt svafvel-
kokeri, så är jag säker, han skulle få
Lord-Maj orns patent på allra bästa pergament.»
Och med intelligensens och bildningens
fördomsfria och toleranta syn på tingen
rekommenderar han i ett brev från samma
tid en liknande politik åt Sverige.
Det är ju David, som sagt: Prises HErran på
alla tungomål! Et dussin af Hollands eller
Hamburgs Wäxel-Judar skulle hålla mynt-wäsendet
i bättre ordning, än alle wåre omskiftelige
Förordningar. Hwarför ser man då icke Synagogor
i Swerige? Hwarför får icke Catholiken bränna
waxljus, och förtjena himmelriket med goda
gerningar, inom wåre gränsor? Hwad skulle det
skada oss, at Qwäkarn sutte och drömde på en
bänk, allenast han gåfwe Kejsaren, hwad
Kejsaren tilhorer.
År 1769 hörde en svensk präst som talade
på det sättet till sällsyntheterna.
Vad som mest väckte utlänningens
uppmärksamhet i England var givetvis ändå
den nästan obegränsade tal- och
tryckfriheten som där var rådande.
Lidén berättar i brev hem härom:
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
