Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nygotik på Söderslätt. Av Britta Stjernswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N y g o ti k på Söderslätt
Foto Nordiska Museet.
Jordberga efter ombyggnaden 1908.
blivit en veritabel medeltidsborg med fyra
längor och fyra hörntorn. Även för dessa sin
grannes byggnadsplaner ivrade Carl-Adam
Nolcken, som sett ritningarna och skriver
till Brunius från Stockholm att han även
sett »den dyra engelska ritningen» till
Stora Sundby, »men utan smicker så äger
den förstnämnda i smak ett stort företräde».
Stora Sundby är av den engelske arkitekten
Robinson kopierat efter Walter Scotts
Abbotsford, och att det götiska svärmeriet
i Sverige i hög grad fick impulser från
England bekräftas också av en passus i ett av
Nokkens första brev till Brunius, där han
ber denne: »Hav godheten och tag med den
ena engelska boken med de göthiska
byggnaderna, det skulle intressera mig så mycket
att få se dem litet närmare.»
Brunius anser själv (i ett brev 1841 till
baron Carl von Blixen-Finecke på
Näsbyholm) att:
En slottsbyggnad liknar en hjältedikt.
Bådadera måste, om de skola väldigt inverka på
nationalkänslan, överensstämma med landets natur och
folkets anda. Den antika konsten passade för
Grekland och Italien, och den moderna, som av
denna är en avart, passar egentligen ingenstädes
och minst i Norden. Djärva, lätta, uppåtsträvande
former äro de enda, som kunna livligt och
varaktigt verka på den germaniska stammens lynne.
— —— Det är beklagligt, att byggnadskonsten
i vårt land föga eller intet studeras; men jag
hoppas dock, att om en och annan större byggnad i
ädel medeltidsstil uppstår, en annan tid i detta
avseende snart måste inträda. Det skulle
högeligen glädja mig om Näsbyholms slottsbyggnad
komme att i detta avseende göra epok.
Att baron von Nolcken delade dessa
Brunius tänkesätt därom vittnar bl. a. ett
brev till denne efter ett besök i Berlin 1842,
där han skriver: »I byggnadsväg såg jag
åtskilligt nytt, men föga märkligt; som
där byggs mycket och Prinsarna kosta stora
summor därpå, är det beklagligt att där
icke finnes någon Professor Brunius.»
Vad Jordberga beträffar måste även
nutiden ge den annars så förkättrade Brunius
sitt erkännande för hans vackra
stallbyggnader, som man ännu kan beundra, men
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
