Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Den nordiska språkgemenskapen i nutid och framtid. Av Elias Wessén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nordiska språkgemenskapen i nutid och framtid
denna besvärande och genanta brist i vårt
svenska språk, som saknaden av ett allmänt
tilltalsord utgör, brukbart i samma
utsträckning som det danska och norska De.
Man bör kanske ändå inte draga alltför
vittgående slutsatser av detta sällsynt
olyckliga fall, som ju berör våra allra
känsligaste och ömtåligaste
umgängesvanor.
Man kunde å andra sidan hänvisa till de
betydande språkförändringar, som på rent
administrativ väg har genomförts i det
norska skriftspråket. Former sådana som
mye ’mycket’, räkneorden sju och tjue ’20’,
kua, jorda, sola och hart när otaliga andra,
som för en generation sedan var fullständigt
främmande eller ansågs vara djärva
nyheter, har genomförts i språkbruket
snabbare än någon kunnat ana. Hela det sista
århundradets norska »målstræv» är ett
lysande bevis för att man kan reglerande
ingripa i språkets utveckling. Den drivande
kraften har här varit en stark vilja till
nationell självhävdelse också på språkets
område.
Nu kan man härom säga, att detta är en
sak för sig. Norskan är ett språk i
upplösning, i utveckling och livaktighet. Där kan
allting hända. Det är någonting helt annat
med danskan och svenskan, som är gamla
skriftspråk med en fast tradition sedan
århundraden tillbaka, som vi är ytterst
måna om att bevara. Hos oss sker
språkutvecklingen långsamt, genom en mestadels
omedveten procedur, i Norge oerhört hastigt
genom medvetna ingripanden. Detta är
naturligtvis sant. Förhållandena i Norge och
i de andra nordiska länderna är inte
jämförbara.
Man kunde som ett annat nordiskt
exempel tänka på isländskan, som också
är ett språk med hög kultur, gammal
förfining och en utomordentligt fast tradition.
Island är som bekant i stort sett språkligt
självförsörjande. Och den isländska
purismen är mycket radikal. Man har exempelvis
översatt alla fotbollstermer till isländska
och vad mera är: man använder dem.
Likaså är det fackliga ordförråd, som knyter
sig till trålfisket, numera av inhemskt stoff.
Kinkigare har det kanske varit med
varu-beteckningar och andra handelns och
affärslivets ord. Men också här följer man samma
kurs. Inom det Tekniska samfundet på
Island har organiserats en språknämnd, och
denna föreslår i samråd med köpmännen
nya ord i stället för de utländska. Tryckta
listor med nämndens förslag till
ersättningsord sändes ut till handlande och andra över
hela landet, och de leder i regeln till
efterföljd.
Den isländska purismen har visserligen
sina speciella förutsättningar, det skall
villigt erkännas. Men den visar likvisst, att
man ingalunda behöver vara fatalist och
tro, att vi med nödvändighet måste
acceptera alla dåliga och obekväma främmande
ord, som smyger sig in eller tränger sig på
och förorenar vårt språk. Inom vissa
gränser och under vissa förutsättningar kan
man utan tvivel leda ett språks utveckling.
Det torde icke heller kunna bestridas, att
det energiska arbete, som under senare tid
har utförts av ett antal språkmän, också i
vårt land har väckt ett allmännare intresse
för språket, som är den viktigaste
förutsättningen för en målmedveten och
framgångsrik språkvård. Man måste ha allmänheten
med sig, om något skall kunna uträttas —
det är kanske viktigare på detta område
än på de flesta andra.
Låt oss, för att återvända till de nordiska
språkfrågorna, ta som exempel de danska
räkneorden! Vi är alla ense om att de är
ytterst besvärliga. De spelar ur nordisk
synpunkt ungefär samma roll som vår brist
på ett allmänt tilltalsord. Det är alltid för
en svensk — eller en norrman — svårt att
lärasig att uppfatta halvtreds, treds, halvfjerds,
firs, halvfems och att snabbt omsätta dem
till 50, 60, 70, 80, 90. De svenska räkne-
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
