- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiotredje årgången. 1944 /
205

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Den nordiska språkgemenskapen i nutid och framtid. Av Elias Wessén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den nordiska språkgemenskafen i nutid och framtid

ordförråd förändras oavlåtligen, till följd
av kulturutvecklingen. För nya föremål och
nya ideer skapas nya ord av inhemskt stoff
eller lånas ord från andra språk. Om vi
tänker tillbaka på det senaste århundradet

— vilken mängd av nya ord har inte
kommit till i vårt allmänna språk, för att
beteckna företeelser i fråga om järnvägar,
flyg, bilar och vägväsen, spårvägar, post
och telegraf, elektricitet, industri och
fackföreningsväsen, sport, radio, bygge och
heminredning, klädedräkt o. s. v. Det finns
ingen anledning att tro, att inte en
kommande tid skall föra med sig en ständig
ström av nya företeelser och tankar, som
måste finna språkligt uttryck.

Det visar sig nu, om vi granskar
ordförrådet i de nordiska språken, att det
framför allt är kulturorden, som skiljer dem åt.
Tvärtom är det det folkliga underlaget, som
förenar. Varje gång det har uppstått ett
nytt komplex av begrepp, som skulle få
namn, har varje land gått sin väg. Har vi
ibland fått samma ord, är det mera
slumpens verk än frukt av en medveten strävan.
Det är lätt att finna exempel. Potatis heter
på danska Kartofler, trottoar — Fortov,
ångbåt — Dampskib, affär — Forretning,
tidning — Avis, glasögon — Briller, hälsovård

— Sundhedspleie, sjuksköterska —
Syge-pleierske eller för att ta ett par exempel
från vår egen tid: Hiss heter Elevator,
skaut — Speider, hembiträde —- Husassistent,
reservoarpenna — Fyldepen.
Radioutsändning heter kringkasting på norska, och
hallåmannen kallas meldemann i Norge och
speaker i Danmark.

En olycka, som redan har skett, är svår
att böta. Det skulle säkerligen vara mycket
svårt att nu åstadkomma en fullständig
likriktning av det ordförråd som redan finns.
Men fel, som har begåtts, behöver inte
upprepas. Vi kan, om vi vill, förebygga, att
nya olikheter uppkommer, som leder till
ökad förbistring, onödiga missförstånd och
onödig tidsspillan. Det borde finnas en nor-

disk språknämnd, som hade till uppgift att
ständigt vaka över detta och i kontakt med
tidningspress och radio sprida kännedom
om goda nordiska ord för sådana nya behov.
Vi har dansk press att tacka för det
förträffliga ordet bil — speciellt skandinaviskt,
men där brukligt överallt, infört t. o. m.
på Island. Om bara den goda viljan finns,
skulle vi utan tvivel genom planmässig
samverkan kunna göra våra språk många
goda tjänster.

Vidare ska vi inte vara rädda för att
låna från varandra. Vi har lånat mycket från
andra språk, men jämförelsevis föga från
varandra. Danismer och norvagismer har
länge stått lågt i kurs i Sverige. De har
ansetts som säkra tecken på dålig stil, alldeles
oavsett om orden i sig själva är bra eller
dåliga. Det oaktat har vi under senare tid
tagit upp ganska många ord ur danskan,
åtskilligt flera, så vitt jag vet, än danskarna
har lånat från oss. Jag skall nämna några:
förälskelse, förståelse, upplevelse,
självöver-vinnelse, hänsyn, genombrott, levebröd,
sedlighet; ensartad, storartad, säregen, spydig,
rundhänt, spränglärd, nedärvd;
tillnärmelsevis, obönhörligen. Det är inga dåliga ord,
och de passar förträffligt in i vår ordskatt.

Det är intet tvivel om att också danskan
med fördel skulle kunna taga upp många
svenska ord. Ett nordiskt tillskott till
danskans ordförråd skulle utan tvivel vara
en god motvikt mot de alltför starka
främmande elementen. Lån från våra närmaste
frändespråk bör, har det sagts, ha företräde
framför rent främmande ord. Om ett
gemensamt ord finns, bör det hellre brukas, om
det för övrigt är gott och ändamålsenligt,
än ett ord, som uteslutande tillhör ett enda
språk. Därigenom bidrar vi till att stärka
den nordiska förståelsen och den nordiska
språkgemenskapen.

En särskild uppgift erbjuder det
tekniska ordförrådet, de olika tekniska
fackspråken. Inom snart sagt alla grenar av
teknik finns numera ett organiserat nordiskt

205

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1944/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free