Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svensk skönlitteratur i Finland. Av Erik Ekelund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk skönlitteratur i F in l and
Av Erik Ekelund
lAGAR OLSSON fyllde senaste höst
50 år. Till högtidsdagen utkom ett album
»Hård höst» med bidrag både från Sverige
och Finland. En del artiklar hyllade Hagar
Olsson som den unga diktens vägröjare; andra
åter gick in på litterära, kulturella och sociala
problem, som sysselsatt jubilaren; i några
studier gav författarna ögonblicksbilder från
Hagar Olssons karelska hembygd. Boken var
ett vackert vittnesbörd om den stora
uppskattning som Hagar Olssons litterära verksamhet
har rönt i vida kretsar. Hennes produktion
har alltid varit aktualitetsbetonad. Över
festskriften svepte tidens anda -— och framtidens.
Starkt tidspräglade är också Hans Ruins
och Arvid Mörnes utmärkta essäsamlingar;
Ruins »Det finns ett leende» låter dock
tidsproblemen avteckna sig mot en allmän
filosofisk bakgrund. I Tito Collianders »Den
femte juli» — en intressant biografi över
Duncker, hjälten i den runebergska dikten —
skymtar den eviga tragik, som alltid är det
aktuella temat i Finlands historia.
Direkt historisk till sin uppränning är
Ingrid Qvarnströms »I Kumlinge prästgård».
Romanen bygger på familjetraditioner och på
kyrkböckernas uppgifter om en vittförgrenad
åländsk prästsläkt. Under berättelsens gång
framträder småningom bilden av några
1700-talsmänniskors korta kärleksdrömmar och
långa år av vardagsarmod och vardagsmöda.
Intrycket av detta redbara verk stores dock
av en viss böjelse för upprepning. Livet i
Kumlinge prästgård var primitivt och torftigt.
Det fanns många barn i familjen; det gällde
framförallt att bereda möjligheter att studera
och att skaffa döttrarna män. Det är bröllop
och barnfödslar i en aldrig sinande ström
■—-de senare ofta för tidiga.
Handlingen i Harald Hornborgs »Det
mörknar över Illerstad» utspelar sig åter mot
bakgrunden av stora ofreden i Finland och
Karl XII:s krigståg. Kriget rasar långt i
söder; ryssarna hotar Finland, bränner och
plundrar här och där; på ensliga gods sitter
förtvivlade mödrar med sina barn. Det
materiella och andliga förfallet griper omkring sig
som grått mögel. Medan mannen är borta i
fält år efter år — ingen vet om han lever
eller är död — ger sig fru Iliana Biörnehufvud,
som är en varmblodig kvinna, in i en
kärlekshandel med en tysk äventyrare. Sonen Nils
gör, ännu inte fullvuxen, sina första erotiska
erfarenheter tillsammans med ett skönt
kvinnoodjur, dotter till en barnamöderska —
de dagliga sysslorna på den förfallna gården
intresserar honom inte det ringaste. Viborgs
öde beseglas, ryssarna rycker in i landet och
pesten bryter ut, Illerstad är förlorat och
överges av folk och fä.
Den dramatiska intrigen är sammanvävd
med det historiska ödets dramatik. På grund
av det tragiska öde som nu hemsökt Finland
och dess innebyggare har konflikten i »Det
mörknar över Illerstad» ett inslag av
aktualitet. Det är en dyster bok av den forne
skämtaren Harald Hornborg.
Till sjuttonhundratalet för oss också
Christoffer H. Ericssons »Örlogsmän», en sjöroman
från Gustaf Hirs krig mot Ryssland. I sin
fina debutbok, skissamlingen »Vindslitet»
avslöjade sig Christoffer H. Ericsson som en
överdängare ifråga om nautiska kunskaper.
Det är också skildringen av havet,
örlogsskeppen och sjödrabbningarna, som
dominerar i den nya boken; själva romanintrigen
intar en mera undanskymd plats. En
lant-krabba fylles av häpen beundran för Ericssons
sakkännedom — men känner sig också ibland
förkrossad av den massa sjötermer, som
ramlar över honom.
Om nutidens historia handlar åter E. R.
Gummerus’ stora roman »Sönerna». Den
ansluter sig direkt till författarens tidigare ar-
Ingrid Qvarnström, I Kumlinge prästgård. Schildts. — Harald Hornborg, Det mörknar över Illerstad.
Schildts. — Christoffer H. Ericsson, örlogsmän. Söderströms. — E. R. Gummerus, Sönerna. Söderströms. —
Sally Salminen, Lars Laurila. Schildts. — Anna Bondestam, Lågt i tak. Schildts. — Helen af Enehjelm,
I lä för östanvinden. Schildts. —- Elmer Diktonius, Höstlig bastu. Schildts. — Göran Schildt, Önskeleken.
Söderströms. — R. R. Eklund, Liten drömmarpilt. Schildts. — Emil Zilliacus, Silverhöst. Schildts. — Solveig
von Schoultz, Den bortvända glädjen. Schildts. — Karin Mandelstam, Denna natt är ett prov. Schildts. — Ulla
Olin, Mörk ligger jorden. Söderströms. — Joel Rundt, Vår hårda jord. Söderströms.
2 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
