Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Arthur C:son Percy som konstnär och konsthantverkare. Av Marita Lindgren-Fridell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arthur C: s o n Percy som konstnär
på stranden. Hav och strandvidder erbjuda
honom här många måleriska effekter.
Raderna av fisknät glimma i tusen snabba
solreflexer och över den vita sanden bildar
den ilandflutna tångens mörkvioletta
strimmor sällsamma mönster. De olika
belysningar, som färga tången än varmt
mörkröd, än blåviolett, än tungt svart, har
konstnären med förkärlek fångat de sista
somrarna. Han har funnit det välgörande
att föra in mörka, mustiga färgaccenter i
sin ljusa och på få kontraster byggda
färgskala.
Arthur Percy tillhör inte de konstnärer,
som far vida omkring för att söka efter
sina konstnärliga motiv. Han gör inga långa
utflykter för den sakens skull. Det händer
ofta, att han, när han en sommarmorgon
ger sig av med målargrejorna, inte kommer
längre än till trädgårdsgrinden. Där
stannar han med staffliet och målar den grå
kvarnen, som står uppe på backen. Dess
vindslitna timmer skimrar mot himlens
milt blå toner och det grå i kvarnen
återfinnes i silverpoppelns grönska i
förgrunden. Ibland ser han denna utsikt bort
över Alvaret i skymningen, när en
glas-grön genomskinlig dager spelar kring
kvarnen och skärper dess effektfulla silhuett,
medan en smal månskära hänger i himlen
som ett smycke av blekt guld.
Gärna stannar konstnären också med
målargrejorna hemma i trädgården. Grönskans
tusen nyanser och svårfångade färgreflexer
tillhöra de konstnärliga problem, som
Percy med förkärlek ägnat sig åt. Hans
trädgårdsbilder äro därför talrika. Den
gröna lummigheten avtecknar sig mot
gårdens ljusa gavel, som i sig tyckes ha
koncentrerat värme och solljus. De vita
tvättkläderna på tork under trädkronorna
ge goda tillfällen att variera olika
dekorativa möjligheter. Vedhuggaren, som rör
sig under träden framför vedhögarna, är
en tacksam modell. Och den uppstaplade
veden återkommer på många av dukarna.
Porträtt av Ingeborg W etter gr en i
1800-tal sdräkt. 1941.
Den är ju ingen konstnär, har någon sagt,
som inte inom en meters omkrets kan
finna ett motiv, värdigt att föreviga. Om
den satsen erinras man ofta när det gäller
de Percyska trädgårdsstudierna. För att
återgå till vedhögarna, så målar Percy
dem med samma envishet som Monet en
gång sina höstackar. Både de torkande
klabbarna av ekträ med orangefärgade,
saviga innanmäten och blåskuggiga sidor
och den välordnade traven av gullysande
vedträn äro fulla av spelande färgtoner,
som fascinera ett målaröga. Samklangen av
gyllene och blå valörer ses mot en fondkuliss
av saftigt gröna färgtoner, representerade
av en väldig häck av blommande solrosor
och yvigt guldris. Motivet är enkelt,
berättar ingenting. Men det ger sommardagens
hela ymniga överflöd, hett och fullt av
dofter.
Det finnes ingenting av petigt
detalj-broderi i detta måleri. Percy har föga in-
425
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
