Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Arthur C:son Percy som konstnär och konsthantverkare. Av Marita Lindgren-Fridell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marita Lindgren-Fridell
Blomstudie.
Sandvikens museum.
tresse för detaljer. Man skönjer detta
tydligt i en del dukar, i vilka ban återgett
den blommande trädgården hemma i
Saltsjö-Duvnäs den årsens tid, då fruktträden
stå i blom. De vita spetsskyarna kring
trädens mörka stammar och knotiga
grenverk kan bäst karakteriseras med några ord
ur en dikt av Gunnar Mascoll Silfverstolpe,
»barndomsrosigt, brudslöjsvitt ...» De
blommande fläderbuskarna intill Alvarets
hedar återger Percy på samma lyriska
sätt. De stå där som väldiga gröna buketter
med tindrande vita ljus till blommor och
man tycker sig förnimma den litet
sötaktigt kvalmiga doften, som förts med
vinden långt ifrån.
Den Percyska trädgårdsidyllen är
befolkad med de människor, som stå honom
närmast, hustru och barn. De skymta mot
den vita gavelväggens vinrankor eller sitta
i trivsam sommarro mellan högstammiga
solrosor ute under färggrant randade
träd-gårdsparasoller. De hålla siesta i vilstolen
ute i gröngräset eller arbeta vid stora träd-
gårdsbordet. I ljusa färgglada dräkter
smälta de som stora fantastiska blomster
samman med grönskan, uppfattade som en
tjusande och organisk helhet med naturen.
De äro således mindre att fatta som
porträtt än som ögonblicksbilder. I Percys
rena porträttskildringar framträder
nämligen en viss skillnad mot trädgårdsbildernas
snabbt och impressionistiskt uppskisserade
figurstudier. Porträtten (i egentlig
mening) ha vida större plasticitet och fast
modellering. Ansikte och händer hos en
modell återges ofta med en viss
kontur-skärpa, som framträder i kontrast till
omgivningens och accessoirernas mera flyktigt
antydda färgisättningar. Denna intressanta
motsats — mellan modell och miljö — kan
studeras framför allt i äldre porträtt. I ett
porträtt av textilkonstnärinnan Ingeborg
Wettergren i i8oo-talsdräkt (målat
sommaren 1941) har emellertid denna plastiska,
klara modellering gett vika för en leende
och levande mjukhet. Han har här
åstadkommit en raffinerad färgkomposition,
med den svarta klänningen som
utgångspunkt och med ljusa pärlemortoner och
stänk av blått.
Blommor och barn — till de
motivkretsarna återvänder Arthur Percy
ständigt. Det är ingen tillfällighet. Ty både
barnskildring och blomstermåleri fordrar,
förutom teknisk finess, samma ömhet och
sensibilitet. Barnets ljusa hull, mjuka
hår och knubbiga lemmar har med samma
doftiga friskhet trollats fram på duken som
blomknippen och yppig sommargrönska.
Framför allt annat är Percy emellertid
blomstermålare. Blommorna ingå som ett
synnerligen viktigt komplement i hans
landskap, hans trädgårdsidyll och
porträttskildring. Med åren har han visat sig äga
en allt större konstnärlig lyhördhet i
tolkningen av Floras barn. Också här har
det konstnärliga problemet sin
tyngdpunkt i belysning och dagerspel och dess
inverkan på färg och helhetston.
426
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
