Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Lettiskt måleri i Sverige. Av Francis Balodis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lett i s k t in å l e r i i S v e rige
V. Purvits. Höst.
den lettiska konstens utveckling samt
färg-och formrika moderna uppblomstring.
Brinnande av nationell hänförelse och
kännetecknad av de konstnärliga strävandenas
nästan urkraftiga andliga friskhet och styrka
kämpade sig den lettiska konsten under
denna tid igenom de äldre förhärskande
påverkningarna, förstod att kasta bort det
för det lettiska folket kulturellt och
andligen främmande och bragte en rent
nationell lettisk konst till mogen blomning.
Redan från 1915, och säkerligen icke utan
inflytelser från den första revolutionens
(år 1905) efterverkningar och det första
världskrigets händelser, kan man fastslå
tre utvecklingsstadier i den lettiska
konsten: 1915—1920 den tidiga
expressionismen, 192c-—1924 den expressiva
konstruktivismen och kubismen, och sedan 1924
den postexpressionistiska realismen som
huvudsakligen åskådliggöres av de
lettiska målningarna i Malmö och som över-
huvud karakteriserar den senaste moderna
lettiska konsten.
Särskilt det första världskriget, letternas
tvångsevakuering österut, 1917 års
revolution, proklamationen av den självständiga
lettiska fristaten 1918 och de lettiska
frihetsstriderna 1914—1920 måste redan ge
rika impulser till intensiv konstnärlig
utveckling, ty dessa år betecknade dock en
tid av svåra prövningar, hård, nästan
lidelsefull nationell kamp och en
beundransvärd nationell heroism. Under
inflytande av de stora händelserna och själva
ofta såsom krigare deltagande i kampen,
måste de lettiska konstnärerna
ovillkorligen söka nya ideal och nya ideer även för
sin konstnärliga verksamhet, något som
samtidigt betydde en brytning i tidens anda
med de gamla akademiska uppfattningarna
och traditionerna, vilken i första början
skulle leda till den postimpressionistiska
modernismen; ofta hoppades man — liksom
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
