Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Carl Sandburg. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna L en ah Elgström
tryckta. Då Carl Sandburg föddes i det fattiga
arbetarhemmet, sträckte sig kring hans vagga
det kungarike, som symboliskt och teoretiskt
taget var möjligt för varje amerikansk
medborgare att erövra: Amerikas vida vidder,
dess skiftande, salta, kraftiga språk, dess
prärier, vars stoft var stoftet av miljoner döda
öden, dess brokiga rikedom av kraftiga,
pittoreska människor och dess städer,
knutpunkter för den industriella och materiella
kraftansträngningen i en nation, vars resurser ännu
tycktes outtömliga. Slavkriget och dess dock
trots alla förvirrande intressemotsatser på
djupet ideella mål hade hos en stor del av
nationen återväckt den gamla amerikanska
frihetsandan från år 1776. Den materiella
expansionen efter inbördeskrigets slut,
särskilt vad det gällde kommunikationsmedlen,
resulterade så småningom även i en andlig
expansion. Denna bringade till mognad det
större, nationella medvetande, vars tidiga
profeter Whitman och Emerson varit. Den
amerikanska nationen fick så småningom upp
ögonen för att den inte bara var en samling stater
eller ens tre skarpt avgränsade regioner, utan
ett folk. Den ena isolerade trakten efter
den andra öppnades och uppenbarade sin
rikedom av traditioner, legender och
historia. Detta gav så småningom
upphov-till den första amerikanska realismen, den s. k.
»lokalfärgsskolan» på 70—80-talet. — En
projiciering, litterärt sett, av den nya känslan
av »amerikanism» — ett begrepp, som inte
funnits förut men nu föddes av det nya
medvetandet om Amerikas andliga och materiella
rikedomar.
*
Vid sekelskiftet låg den nya världen där,
alltjämt lik en honungskaka, lockande till
sig människor som flugor från alla världens
hörn. —- Kom och tag för er! ropade den
liksom ännu åt hela världen, överströmmande
gästfri och generös men samtidigt brutalt
obarmhärtig, leende åt den lyckosamme,
likgiltig dödgrävare åt den oturlige.
Ty innan ens ännu Walt Whitman gått
hädan hade situationen inom landet grundligt
förändrat karaktär. I hans krafts dagar fanns
pionjärfronten ännu kvar, och så länge den
gjorde det, låg optimismen ännu i luften. En
faderlig regering med Lincolns kärva men
vänliga ansikte tycktes helt nära folket, och
slutligen svetsade inbördeskriget tillsammans
individerna till ett helt på var sin sida. Men år
1890 hade regeringen delat ut den sista fria
jorden — »the frontier» var försvunnen! De
nya emigranter, som fortsatte att strömma till
i stora skaror, funno att väldiga trakter
odlingsbar jord numera voro i händerna på
spekulanter och kapitalister, vilkas löneslavar de
måste bli, om de ville leva.
Lincoln-demokra-tin, hemvävd, vänlig och folklig, var
försvunnen i bossväldets och partipolitikens irrgångar.
Den desillusion och det jäsande missnöje detta
medförde fick luft i agrar-revolterna på 70—
80-talet, men också i den realistiska dikt med
social tendens som kännetecknas av namn,
sådana som Hamlin Garland, Frank Norris,
Jack London, Upton Sinclair och Theodore
Dreiser, män, av vilka en del inte för inte
voro söner av emigranter och många, också
inte för inte, bodde i Västern, framför allt i
Chicago.
Ingen stad har väl blivit så älskad och
besjungen som denna veteviddernas huvudstad.
Men så äro också få amerikanska städer så
typiska och fängslande. Medan New Yorks
bebyggelse, tvingad av sitt läge på den trånga
Manhattan-halvön, går i luften, har Chicago
god plats på de sanka vidderna bredvid
Michigan-sjön, där den breder sitt innanhav
mot horisonten. Under fredens dagar kommo
timmerskutor seglande — ibland ända från
Skandinavien, sades det — genom bandet av
stora sjöar, vilka göra vattenvägen farbar
mellan Michigan-sjön och Hudson Bay.
På kvällen, då de röda hamnfyrarna blinka
därute i den blåa skymningen eller tidigt en
morgon, när de vita dimmorna välla in från
sjön är det som hörde man dessa väldiga
vattens stämmor, såg Ontario plöja sin lugna
väg genom stiglösa skogar, såg Niagarafloden
i gigantiska fall hoppa och löpa genom
klipporna till det ställe, där, bakom Brudslöjans
vita dimmor, Eriesjöns modersfamn väntar,
stilla och vit — Eriesjön, vilken genom Huron
står i förbindelse med vattnet vid Chicago.
Huron, Erie, Michigan ■—- det är som om
blotta namnet ekade av de tusen äventyren
i de ännu ej alltför avlägsna dagar, då
civilisationens gräns låg långt österut, och
pälshandlare, jesuitmissionärer och couriers de
bois voro de enda vita, som färdades i
skogarna, där indianerna tassade på krigsstigen.
Bland dem var Du Luth, som gett sitt namn
åt staden Duluth, var Tonti och hans vän
La Salle, ridderliga äventyrare och sluga
pälshandlare, vilka på sina strövtåg brevväxlade
genom budskap, som de hängde i trädens
530
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:09:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1944/0586.html
