Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Krigen och konsten. Av Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel L. Romdahl
han sett och vet med exaktheten hos en
reporter som väpnat sitt sinne mot att
överväldigas av vad han får vara med om.
Omkring ett och ett halvt århundrade
efter Callot tar en annan stor mästare,
spanjoren Francisco Goya, upp samma
tema som han, och hans etsningsföljd har
fått nära nog samma titel som den
loth-ringiska kopparstickarens, »Los desastros de
la guerra», krigets fasor. Goya väjer lika
litet som Callot för krigets gräsligheter,
han går dem till och med närmare in på
livet, ger i närhet vad Callot givit som
panorama.
Den ursprungliga titeln på denna
skakande bildföljd som såg dagen omedelbart
efter de händelser den skildrar var »Fatales
conseqvencias de la sangriente guerra en
Espana con Buonaparte». Det är alltså
icke kriget, de regelrätta militära
operationerna utan dess följder för
befolkningen i ett ockuperat land, massakrer på
kvinnor och barn, avrättningar »por una
navaja», för innehav av en kniv, eller av
anledningar som aldrig blivit klarlagda,
scener av obeskrivlig fasa, nedtecknade av
en hand som icke skälvt av skräck men
drivits till hetsig energi av harm och av
hat mot inkräktaren. Våldsmaktens
bödelsdrängar njuta av sin kortvariga makt —
en fransk husar sitter förnöjd och betraktar
en spansk bonde som hängts i ett träd.
Men folket reser sig, och berövad sin
fjäderskrud drives den mordiske rovfågeln,
»il buitre carnivoro», av böndernas
hö-tjugor ut över gränsen. Till tidlös tragik
lyfter sig konstnären inför högar av
stupade: »Para eso habeis nacido» —• »det var
då för det Ni blevo födda.» Det är i
sammanhanget likgiltigt om underskrifterna
äro författade av Goya eller av hans vän
Céan Bernundez. Bilderna tala tydligt nog
utan ord, och en tanke som den inför det
sistnämnda bladet uttalade kommer fram
spontant hos var och en som låter blicken
dröja vid de syner konstnären fångat på
etsplåten — »Para eso habeis nacido» —
det är den moderna människans syn på
det moderna kriget med dess vanvettiga
massmord på unga män som bort vara
bestämda för ett liv av gagnelig gärning
och av lugn lycka.
De Napoleonska fälttågen skulle få sin
heroiserande skildring i konsten när man
redan hunnit få dem på avstånd. August
Raffets berömda litografier visa oss
bataljonerna i långa böljor gå till anfall,
en praktfull syn för generalerna på
fältherrekullen. En eller annan fallen i
förgrunden markerar att det är batalj och
icke manöver. Napoleon III vid Solferino
av Meissonier apoteoserar den segrande
krigsherren. Bataljmåleriet, det må ha
odlats i 1870—-71 års segerrika Tyskland
eller i det besegrade Frankrike, blir till
ett tendens- och propagandamåleri.
Realismen i uniformer och vapen förenas
gärna med de nedärvda konventionella
dragen — ännu rider kavalleriet chock
med blixtrande sablar och flygande
ståndar. Mot krigsförhärligandet protesterar
ryssen Vereschagin med sina patetiska
bilder från rysk-turkiska kriget —• på sin
tid omtalade världen runt, icke för sitt
värde som konstverk, men på grund av
sin skoningslösa utmålning av krigets fasor.
Det moderna krigets ohyggligheter har
ingen kunnat eller velat återge.
Skyttegravarnas dy, no man’s land med stympade
döda i taggtrådshindren, jorden plöjd av
tusenden av granater var ingenting för en
målare. Och det krig som nu rasar, där
bombflyg och artilleri tvingar ned de
stridande i värn och skyddsrum och
fullträffar upplösa levande människor och
döda ting i atomer, bjuder ögat inga
upp-fattbara syner, konsten inga bilder med
klara konturer och rena färger. Filmen,
ljudfilmen har det varit förbehållet att ge
eftervärlden trovärdiga dokument från
Warszawas undergång, ökenkampen i
Nordafrika och striderna om Stalingrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
