Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Lamartine — en studie i politisk romantik. Av Holger Ahlenius. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Henri Decaisne. Lamartine. iSjg.
Lamartine — en studie i politisk romantik
Av Holger A hl e ni u s
I.
E ne pense jamais, mes idées pensent pour
moi.» Orden äro Lamartines. De ge som i ett
nötskal själva den romantiska genitypen:
inspirationen förnimmes som en främmande
makt inom det egna jaget, och man
överlämnar sig åt den på nåd och onåd. Det är
ett skaplynne, som ter sig naturligt hos en
diktare men oroande nog hos en politiker.
Intrycket förstärkes av vad den skrupulöse
Tocqueville ansåg vara Lamartines kompletta
likgiltighet för sanningen; i verkligheten var
detta bara utslagen av en alltför livlig
diktar-fantasi, som ständigt på nytt omskapade
2—Ord och Bild, 51 :c årg.
skeendet efter stundens ingivelse eller
önskedröm och därför cckså berövat hans
självbiografiska skrifter varje källvärde. Men
Lamartine var diktare och politiker i ett och
samma stycke, och han var inte ensam om att
företräda den politiska romantiken i
Frankrike.
Den romantiska rörelsen var där inte ens
från början enbart litterär och filosofisk. I
Rousseau, folksuveränitetens apostel och
känslokultens överstepräst, hade revolutionen och
romantiken en gemensam lärofader.
Sambandet skvmtar hos Mme de Stael men undan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
