Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Lärd utbildning på den arktiska tundran. Av Karl Bruhn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Karl Bruhn
derlydande varelserna.» En gammal shaman
förestavar för noviserna levnadsreglerna,
och de unga lärjungarna upprepa dem
långsamt: »När en fattig kallar dig, så
begär ej mycket av honom för din möda,
utan tag, vad man giver. Alltid bör du vårda
dig om de fattiga, hjälpa dem och bedja
gudarna skydda dem mot onda andar och
deras makt. Om en rik tillkallar dig, så
färdas till honom efter en oxe och begär ej
mycket för ditt besvär. Om du samtidigt
mottar bud från en rik och en fattig, så gå
först till den fattige och sedan till den rike.»
Liksom annorstädes avslutas också i
bur-jaternas bygd ceremoniernas långa räcka
med shamaneringar, profana folklekar och
en köttrik festmåltid.
Icke alla burjatiska shamaner äro
invigda. Det finns också amatörer bland dem,
vilka anse invigningen alltför förpliktande,
eftersom den pålägger andemanaren
tvånget att leva ett asketiskt liv och att
noggrant ge akt på alla sina handlingar.
Icke heller äro alla professionella, invigda
burjatshamaner lika högt aktade och lika
visa. Olika grader finnas, och varje högre
grad förutsätter nya prov, nya löften och
en ny högtidlig invigning.
Den vilda och urtidsmässiga, sällsamma
skolgång shamankandidaterna på den
arktiska tundran måste underkasta sig är
främmande för nutida nykter västerländsk
livssyn och levnadsart. Men vissa av de
ceremonier, som förbundits med den lärda
utbildningen på tundran och inte minst
shamanens invigning i sitt ämbete och i sin
roll av andlig ledare, gå på ett
egendomligt sätt igen i de ceremonier och
prövningar västerländska lärde av olika grader
genomgå, innan deras lärdomsbrev och
övriga akademiska insignier överlämnas
till dem. De traditionsbundna allvarliga
akademiska processionerna ha sina
motsvarigheter på den tundra, där människor
ännu i vår tid leva ett förhistoriskt liv.
De akademiska prövningarna och de
högtidliga promotionerna, varvid nyinvigda
lärde tilldelas kokarder, ringar, hattar,
kransar och värjor, leda ganska osökt
tanken till uråldriga prästerliga
invigningsriter av samma art, som man intill senaste
tider kunnat studera hos jakuter och
bur-jater. Utan att äga mera fantasi än de
flesta ordinära människor tycker jag mig
städse förnimma ett stänk av
stenåldersstämning över de profana doktorsmiddagar,
som jag tid efter annan på kallets vägnar
är nödsakad att övervara.
72
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
