Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - 1845 — studentskandinavismens stora år. Av Krister Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krister Gierow
Nordlændinger og en Broderskabs Fest som Studenter.
Ved sluttede Kredses Forbindelser styrkes ogsaa
Folkenes Forening, da den almindelige Grundtanke
levende- og mangfoldiggjøres i selve Livet . . .
Brevet är undertecknat av Cand. jur. G. A.
Krogh, Cand. theol. O. Bergh och Stud. theol.
Eilert Sundt. Festen skulle enligt
norrmännens förslag firas på det hos dem sedvanliga
datum, den 13 januari. Liknande brev hade
alltså sänts även till Lund och Uppsala.
Köpenhamnarnas och de svenska
studentkårernas svar finnas avtryckta i Wallems
historik (s. 282 ff.).
Så kom den första allmänna nordiska
festen till stånd, omfattande såväl norrmän som
svenskar och danskar, även om den icke
firades gemensamt utan av var på sin ort.
Över festen i Lund, som ägde rum på utsatt
dag, utgavs en kortfattad berättelse — vilken
även utkom såsom bilaga till Skånska
Corres-pondenten — enligt ingressen på begäran av
de »norska bröderna». Man beklagar häri, att
med anledning av tidpunkten, vid vilken
flertalet studenter ännu icke hade återvänt
till Lund från julferierna, endast 90 stycken
antecknat sig för festen. Som värdar
fungerade fil. mag. Johan Anderson, sedermera
biskop i Växjö, Talis Qualis och fil. mag. Cl.
W. Warholm, och bland hedersgästerna
märktes rektor, professor Hill samt
»föredraganden i studentföreningen», som Akademiska
Föreningens ordförande benämnes i
berättelsen, professor N. H. Lovén. Även en del
andra äldre och yngre akademiska lärare voro
närvarande, när man samlades å Akademiska
Föreningen till en sexa. »En stor stekt gält
prålade midt på bordet med ett gyllne äpple
i sin mun; han har dock sedermera befunnits
ega, utom all annan, äfven den olikheten med
Sæhrimner, att han omöjligen kunnat böta
den skada, som denna afton tillfogades
honom af förskäraren.»
Hälsningstalet hölls — med ett
dryckeshorn i hand, liksom ett sådant ännu höjes
av varje talare vid Nordisk fest — av mag.
Johan Anderson, som i ett av göticismens
ideer buret anförande utbringade en skål för
forntidens minnen. För »framtidens hopp»
talade mag. S. Heurlin, som ställde den frågan,
vad man framför allt hoppades av framtiden
för Nordens del, och besvarade den med
följande ord: »Vi hoppas enighet i norden, enighet
ej blott inom hvarje dess särskild te del, utan
ock gemensam enighet inom det hela; minnet
må väl hafva lärt oss, huru vigtig densamma
för oss är, och de starka och omisskänneliga
band, med hvilka natur och språk fästat oss
vid hvarandra, uppmana oss högt dertill.
Enigt vare då norden!» En skål för Norge
utbringades av mag. Gustaf Ljunggren, en av
skandinavismens mest hängivna förespråkare
i Lund, skålen för Sverige av dess lundaskald
par préférence Talis Qualis:
Ater har morgon grytt,
Solen, som gramse flytt,
Lyfter sig nu på nytt
Öfver vår strand:
Heder och ära än
Bygga bland svenska män,
Endrägt skall bo igen
Inom vårt land . . .
För Danmark talade Cl. Warholm och kand.
E. H. Mellin hyllade slutligen Skandinavien i
klingande latinsk vers. Talens rad var alltså
ganska lång och skålarna säkerligen många.
Festen firades under liknande former i de
övriga nordiska universitetsstäderna.
Köpenhamnstidningen Fædrelandet, vars ene
utgivare var Carl Ploug, en av de ledande
gestalterna inom den dåtida danska
studentvärlden och en skandinavismens hängivne
förkämpe, fyller f. o. m. den 29 januari
praktiskt taget nummer efter nummer med en
officiell berättelse över den nordiska festens
firande i Köpenhamn och återger också i
referatform skildringar från festerna i Kristiania,
Uppsala —■ referat ur Dagligt Allehanda —
och Lund. Fædrelandet ger bl. a. en intressant
redogörelse för festens förspel och de
underhandlingar, som ledde till dess gemensamma
firande. Även Skånska Correspondenten, som
detta år redigerades av Gustaf Ljunggren,
innehåller utförliga berättelser över festerna
i de övriga universitetsstäderna. —- Att här
redogöra för samtliga dessa fester skulle föra
för långt. Ett mera ingående referat av
festens förlopp i Lund har däremot ansetts
motiverat med tanke på att i Lund ensamt
Nordisk fest förblivit en ännu levande tradition.
Endast ett par ord må i korthet sägas om
de övriga.
1 Köpenhamn hade Studenterforeningens
lokaler smyckats med rustningar och vapen
från unionstiden och dekorerats med en rad
målningar med motiv från Valhalls
gudavärld av bl. a. Marstrand och Skovgaard.
Festens primus motor var Ploug, högtidstalet
hölls av J. J. A. Worsaae, som höjde hornet
för minnet, löftets bägare lyftes av Ploug,
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
