Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - 1845 — studentskandinavismens stora år. Av Krister Gierow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1845 — studentskandinavismens stora år
diska studenter lyssnar under fullständig
tystnad till diktarkonungens genom scenens
drottning framförda hälsning:
Velkommen! Velkommen, du Ynglingeflok,
Du kjender mig nok;
Thi skulde Du Ydun fra Valhal ej kjende?
Livsæblerne tidlig Dig raktes af hende,
Ved Kilden fra Bjerget, hvor Kundskab utflöd,
Hvor Mimer först Lærlingen velkommen bjöd.
Påföljande dags förmiddag ägnades åt
utflykter på egen hand. En del av svenskarna
och norrmännen passade på att besöka
Roskilde, och på eftermiddagen for man ut till
Frederiksberg och Søndermarken. Därvid
begav man sig även till den s. k. Fasangården
för att bringa Oehlenschläger sin hyllning,
varvid studentsångarna från Uppsala i toner
frambar den av Bernhard Elis Malmström
författade hälsningen från Nordens studenter,
varpå docenten Peterson med några ord
utbragte ett »lefve skaldekonungen». Efter
besök på Bakkehuset, skaldeboningen med
de stora traditionerna, då bebodd av
Grundtvig, återvände man in till staden och
samlades i köpenhamnarnas nya favorittillhåll,
Tivoli. Inför besöket där hade ägaren redan
ett tiotal dagar i förväg utsänt
»Tivoli-Avisen», i vilken följande välkomsthälsning
stod att läsa:
»Svensken kommer!» Sä lyder det gamla stridsrop,
som i fordna tider satte sinnena i rörelse. Harm, hat
och förbittring voro de känslor, med hvilka det då
emottogs, och med hvilka det, som en löpeld, vandrade
från man till man.
Också nu ljuder det ibland oss: »Svensken kommer!»
Men med hvilken helt annan betoning uttalas ej nu
denna lösen; med hvilka helt andra känslor emottages
ej nu detta budskap! Icke i pansar och stål, icke med
gnistrande blickar och sammanknutna händer afbide
vi nu svenskarnes ankomst. Festligt smyckade stå
Danas söner på den leende stranden, för att bjuda de
väntade ett hjärtligt välkommen. Ögat blixtrar väl
äfven nu; men det är icke af harm öfver forntidens
bittra minnen: det strålar af fröjd öfver framtidens
rika löften. Handen är, liksom förut, utsträckt, men
icke till angrepp, utan, som vår famn, till ett
gästvänligt emottagande . . .
Även till den fest, som nu gick av stapeln
i Tivoli, hade ett nummer av Tivoli-Avisen
utgivits, n:r 41, upptagande hela det
fest-program, som där väntade gästerna. Det
innehöll någon mindre teaterföreställning,
»Taa-gebilleder», fyrverkeri — ett Tivoliprogram
utan detta inslag kan väl knappast tänkas —
»Stort Vauxhall» och först och främst ett
omfattande konsertprogram med den
oförliknelige Lumbye som dirigent, upptagande bl. a.
Baksidan av Tivoli-A visens
festnummer.
en »Nordisk Studenter-Polka» av Lumbye
själv samt årets stora schlager »Telegraph
-Galop» av densamme. Kvällen blev
säkerligen en upplevelse för alla de svenska och
norska deltagarna. Någon som helst
motsvarighet till Tivoli fanns vid denna tid icke
i Norden. Ekbohrn skriver också i sin
berättelse, att det hela »öfverträffade allt, hvad
man äfven med den djerfvaste fantasi kunnat
vänta sig. Det vore fåfängt att söka gifva ett
åskådligt begrepp om denna lysande fest, som
förekom deltagarne i densamma lik en
österländsk saga, ett blad ur ’Tusen och en Natt’.»
Även vid denna fest hölls givetvis en mängd
tal.
Så randades den sjätte dagen,
uppbrottsdagen för de svenska och norska studenterna.
»Carl Johan» skulle lämna Köpenhamn redan
kl. 9 på morgonen med kurs på Kristiania;
lundensarna skulle avresa först vid 2-tiden
med ångfartyget »Malmö». Kl. 8 på morgonen
259
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
