Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Folkens fredsförbidan. Historiska betraktelser över ett aktuellt ämne. Av J. Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/. Bergman
Benjamin F r an kl in. Medalj
av N in i.
Metropolitan Museum of Art, New York.
inbördes fred sett denna fred brytas. Det
blev då ett inbördeskrig mellan Nord- och
Sydstaterna. Men sedan Nordstaterna
lyckats betvinga Sydstaterna har freden inom
unionen därefter varit oavbruten hittills i
omkring 80 år och inga tecken tyda på
något nytt fredsbrott.
Men Amerika har råkat ut för en annan
fara, som ej får förbises. På det gamla
Roms väg mötte faran i järnets form.
Amerikas fara ligger snarare i guldets. Där
har en oerhörd penningmakt uppstått som
skapat envåldshärskare vid sidan av all
officiell frihet och jämlikhet. Efter den
gamla världens monarki och aristokrati
hotar den nya världen med plutokrati.
Järnet förödde kropparna, guldet köper
själarna. Under guldmagnaternas välde
kunna till sist både kongress och president
löpa fara att bli deras marionetter. Men
ännu finns dock i den unga jätterepubliken
andliga krafter av sådan betydenhet att de
böra kunna bryta även guldets tyranni.
Skulle dessa livets och frihetens krafter ej
lyckas i detta framtidsviktiga värv — ja,
då bleve Amerika historiens förverkligande
av sagans Atlantis, världen som sjönk i
Oceanen nedtyngd av guldets makt, sådan
den tolkats i den Frödingska dikten om
Atlantis:
Guldet fick makt att förtrycka,
rikmännens kast, en förnäm myriad,
stal millionernas lycka.
Då borde Frihetsgudinnans jättegestalt i
New Yorks hamn, den nya världens stolta,
inspirerande och förpliktande vårdtecken,
förbytas till ett den gyllene kalvens beläte.
Men, som sagt, Amerika har ej blott guld,
det har även fonder av idealitet och
rätt-färdighetslidelse. Icke förgäves möter vid
ingången till dess historia ett namn, om
vars bärare det hette på en medalj slagen
till hans ära:
ERIPUIT CAELO FULMEN SCEPTRUMQVE
TYRANNIS
(Blixten från himlen han tog, och han tog från
tyrannerna spiran.)
Benjamin Franklin, om vilken dessa
stolta ord sades, var icke blott sitt lands
befriare, en av de främsta bland dem som
togo det djärva steget att proklamera
Förenta Staternas självständighet. Han var
även åskledarens uppfinnare.
Äran och ansvaret att konstruera den
åskledare som varaktigt avleder krigets
åskor, jätteuppgiften att vrida både
järnspiran och guldspiran ur tyrannernas hand
väntar på Benjamin Franklins landsmän.
Framtidens största problem är
neutraliserandet av både angreppsvapnens och
kapitalförtryckets övermakt.
Jag sade med avsikt »kapitalförtryckets»,
icke »kapitalets» i och för sig. Kulturen
skulle icke främjas genom helt borttagande
av den sporre till företagsamhet, som en
rättmätig vinst innebär. Det stora sociala
problemet är fattigdomens avskaffande och
ett allmänt välstånds skapande. Dess
lyckosamma lösning är också på det närmaste
förknippad med problemet om allmän fred.
Dessa världsproblem kräva för sin
lösning de skarpaste hjärnor, de varmaste
hjärtan och den uthålligaste arbetskraft.
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
